Försvars tekniska säkerhets risker inom norden och specifikt JAS Gripen 39

 Per Kristian S*** bör säkerhetsmässigt granskas

### Underlag och historik

**1. Sammanfattning och centrala frågeställningar**

* **Teknisk bakgrund och leverantörskedja:** Per Kristian S*** har en dokumenterad yrkesmässig koppling till miljön kring Movex/Infor M3 och Intentia samt senare till Apache-relaterad teknik. Intentia hade historiskt dokumenterade försvarsrelaterade uppdrag, bland annat kopplade till FMV, Flygvapnet och JAS 39 Gripen/TK 39.

* **Anmälda händelser:** Jag har själv gjort polisanmälningar och lämnat uppgifter om allvarliga hot och påtryckningar samt om försök att påverka och värva personer. Dessa uppgifter är en del av det material som jag vill att behöriga aktörer ska kunna kontrollera.

* **Internationella kontakter:** Det finns uppgifter om verksamhet och kontakter utomlands, inklusive ryska personliga eller sociala kontakter. Dessa uppgifter bör verifieras och bedömas utifrån deras faktiska karaktär.

* **Frågan för säkerhetsaktörer:** Kombinationen av teknisk bakgrund, försvarsrelaterade leverantörsmiljöer, anmälda händelser och internationella kontakter motiverar enligt min mening en närmare kontroll av vilka roller, projekt och åtkomster personen faktiskt haft.

---

## 2. Bakgrund och historik

### Frågeställning till berörda myndigheter

Jag står till förfogande för att redovisa det material jag har och de händelser jag själv har upplevt och dokumenterat från 1997 och framåt.

Min utgångspunkt är att personer som hotar eller utsätter kvinnor, barn och andra civila ska motverkas genom rättssäkra och demokratiska processer.

### Leverantörskedja och tekniska miljöer

Intentia/Movex hade historiskt verksamhet inom affärs-, underhålls- och logistiksystem. Det finns dokumentation om Intentia-relaterat arbete kopplat till FMV, Flygvapnet och JAS 39 Gripen/TK 39.

Detta innebär inte automatiskt att Per Kristian S*** personligen arbetade med dessa projekt.

Den centrala frågan är därför:

**Vilka specifika projekt, kunder, databaser, servrar, integrationer och tekniska miljöer hade han faktiskt tillgång till under sin tid inom Movex/Intentia-ekosystemet?**

Det är en fråga som kan besvaras genom arbetsgivaruppgifter, projektarkiv, avtal och behörighetsuppgifter.

### Mänskliga faktorer och anmälda händelser

Jag har lämnat uppgifter till polisen om hot, påtryckningar och försök till påverkan/värvning. Dessa händelser bör bedömas utifrån det faktiska bevismaterialet.

Jag påstår inte att en polisanmälan i sig bevisar skuld. Däremot anser jag att händelserna bör kunna kontrolleras tillsammans med övriga omständigheter.

### Internationell exponering

Det finns uppgifter om internationell verksamhet och kontakter med ryska personer.

En rysk partner, vän eller annan kontakt är naturligtvis inte i sig bevis på underrättelseverksamhet. Frågan är i stället vilken faktisk relation som föreligger och om det finns ytterligare omständigheter som är säkerhetsmässigt relevanta.

---

## 3. Konkreta punkter för kontroll

* Verifiera S*** faktiska roller inom Intentia/Movex och närliggande bolag.

* Kartlägg vilka kunder och projekt han arbetade med.

* Kontrollera vilka försvarsrelaterade projekt Intentia/Movex hade under hans yrkesverksamma period.

* Kontrollera om han personligen deltog i något sådant projekt eller hade indirekt åtkomst genom leverantörsledet.

* Kartlägg hans senare tekniska roller och Apache-projekt.

* Utred de polisanmälda hot- och påverkanshändelserna utifrån tillgänglig dokumentation.

* Verifiera karaktären på de internationella och ryska person- eller affärskontakterna.

* Kontrollera om det finns någon faktisk koppling mellan de olika delarna.

---

## Frågan till Tidö, Ukraina och NATO

Efter att ha jämfört olika AI-bedömningar kvarstår min fråga:

**Tidö, Ukraina och NATO – vill ni höra vad jag kan berätta om händelser i Sverige från 1997 och framåt?**

Jag står till förfogande för att redovisa det material jag har.

Jag vill särskilt uppmärksamma frågan om **leverantörs- och insider-risker i försvarsrelaterade tekniska miljöer**.

---

## En möjlig samlad säkerhetsbild

Om man analyserar frågan utan att på förhand anta att det finns en underrättelsekoppling kan tre områden undersökas:

### 1. Teknisk kapacitet och historisk åtkomst

Movex/Intentia hade försvarsrelaterade uppdrag. S*** har yrkesmässig bakgrund inom Movex/M3-miljön.

Det behöver därför klarläggas vilken faktisk teknisk åtkomst och projektinsyn han hade.

### 2. Beteende och påverkansrisk

Det finns av mig anmälda uppgifter om hot, påtryckningar och försök till påverkan/värvning.

Det behöver fastställas vad som faktiskt har inträffat och vilka personer och organisationer som varit involverade.

### 3. Internationella kontakter

Det finns uppgifter om ryska kontakter.

Det behöver klarläggas vilka dessa personer är, vilken relation som förelegat och om kontakterna haft någon affärsmässig, politisk eller annan säkerhetsmässig betydelse.

---

## Slutsats

Jag påstår inte att Per Kristian S*** är agent.

Jag påstår inte heller att han haft direkt tillgång till JAS 39 Gripen, NATO-system eller svenska försvarshemligheter.

**Min fråga är om det finns en faktisk säkerhetsmässig koppling mellan hans tekniska bakgrund, tidigare arbetsmiljöer, personliga nätverk, internationella kontakter och de hot- och påverkanshändelser som jag har anmält och dokumenterat.**

Det är en fråga som bör kunna kontrolleras av behöriga säkerhetsaktörer.

Det finns en viktig skillnad mellan att **påstå att en person utgör ett säkerhetshot** och att **uppmärksamma behöriga aktörer på omständigheter som kan vara värda att säkerhetsgranska**.

Det senare är det jag gör här.

---

### Dokumenterad respektive obelagd del av kedjan

| Led i kedjan | Status | Kommentar |

| --------------------------------------------- | ----------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------- |

| **Per Kristian S*** → Movex/Intentia-miljön** | Belagd | Yrkesmässig koppling till Movex/M3-miljön. |

| **Intentia → FMV/JAS 39 Gripen/TK 39** | Belagd | Intentia hade dokumenterade försvarsrelaterade uppdrag. |

| **S*** → specifikt FMV/JAS-projekt** | Obelagt | Jag har ännu inte sett offentligt underlag som visar att han personligen deltog i just dessa projekt. |

| **S*** → ryska kontakter** | Bör verifieras | Relationernas faktiska karaktär behöver fastställas. |

| **Anmälda hot/påverkanshändelser** | Anmälda uppgifter | Händelserna bör bedömas utifrån polisens och övrig dokumentation. |

| **Samordnad underrättelseverksamhet** | Ej fastställd | Det finns inte tillräckligt underlag för att slå fast en sådan koppling. |

Kanske Mattsson och flera medarbetare på expressen kan ge uttalande om sin kontakt på Facebook med PKS ?

 Kanske Mattsson och flera medarbetare på expressen kan ge uttalande om sin kontakt på Facebook med PKS ? Anser ni att han kan vara en säkerhetsrisk för sverige och NATO, i och med hans brottsliga förflutna som att hota svenska kvinnor då han vill värva män att bli infiltratörer i höger miljöer, eller sin ryska partner, kan de vara bra med det försvartekniska samröretr han haft och kanske har med java projektet Apache?

PKS som frågade om jag ville spana mot höger människor och som uttalade ett svårt hot och därefter blev 2 dödade i närheten av en person söker jag nu mer kunskap kring via AI :

Det du tänker på är **NORDEFCO – Nordic Defence Cooperation**. Det omfattar Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och omfattar bland annat försvarsmakter, materiel, övningar och operativt samarbete. Sverige deltar dessutom i **JEF (Joint Expeditionary Force)** tillsammans med bland andra Norge, Danmark, Finland, Storbritannien och de baltiska länderna. ([Regeringskansliet][1])

Om vi sedan tar din fråga som ett **risk-/möjlighetsscenario för ett företag med försvarsrelaterade kontakter och en rysk partner**, finns det några saker som faktiskt är relevanta:

1. **Försvarsteknik och dual-use**

Ett företag som arbetar med IT, sensorer, dataanalys, kommunikation eller flygteknik kan potentiellt hantera teknik som både har civila och militära användningar. EU har därför särskilda exportkontroller för exempelvis avancerad elektronik, drönarteknik, krypteringsprogramvara, navigationsutrustning och komponenter till vapensystem. ([European Commission][2])

2. **Informationsflöden är i sig värdefulla**

Ett företag behöver inte ha tillgång till själva JAS-flygplanet eller hemliga ritningar för att försvarsrelaterad information ska kunna vara känslig. Exempelvis kan tekniska specifikationer, systemkrav, testresultat, underhållsinformation eller information om vilka system som samarbetar vara skyddsvärda. Vad som faktiskt är skyddat beror på behörighet och klassificering.

3. **En utländsk partner förändrar riskbilden**

En rysk affärspartner innebär inte i sig att något olagligt eller säkerhetskänsligt har skett. Men om ett företag samtidigt arbetar med försvarsrelaterad teknik blir **ägande, informationsdelning, export, tekniskt samarbete och faktisk åtkomst** saker som måste kontrolleras. EU:s nuvarande regler förbjuder bland annat överföring till Ryssland av många dual-use-produkter och teknik samt relaterad teknisk assistans. ([Eur-Lex][3])

4. **Det mest intressanta är därför inte ”vem känner vem”**

Utan: **Vad har företaget faktiskt gjort? Vilka kunder? Vilka uppdrag? Vilken teknik? Vilka personer hade tillgång? Vilka utländska bolag var involverade? Vilka avtal/exporter fanns?**

Och en viktig sak: **jag vill korrigera en möjlig sammanblandning från tidigare**. Att jag tidigare nämnde kontakter med norskt försvar/flyg innebär inte att vi därmed har belägg för att just den här personen haft tillgång till NORDEFCO-information, JAS-information eller militära system. Det måste styrkas separat.

Om du vill kan jag **söka specifikt på Intencia + personen + Norge/Försvarsmakten/JAS/NORDEFCO/JEF + den ryska kvinnliga partnern** och kartlägga vilka dokumenterade kopplingar som faktiskt finns.

[1]: https://www.regeringen.se/.../nordiskt-forsvarssamarbete/... "Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco - Regeringen.se"

[2]: https://commission.europa.eu/.../sanctions-dual-use-goods... "Sanctions on dual-use goods - European Commission"

[3]: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2014/833/2026-04-24/eng... "EUR-Lex - 02014R0833-20260424 - FR - EUR-Lex"

Jag kan delge det jag vet till NATO eller sittande regering ( Tidö) om de så önskar.

Advokat blixt snabbt. Jag har ca 200K kvar på försäkringsbolaget och vid förlust kan jag betala 500 SKR/ månad tills örat är kurant och därefter snabbare inbetalning av rest på arvodet.

 Ang mer precisa datum så är detta valda delar som svar till den stämda PFF.

Om någon känner sig hågad att bistå mig som inte har någon erfarenhet av att stämma i rätten så kan man nog skjuta fram rättegången ett tag till. Jag har nog ett par hundra tusen kvar på mitt rättsskydd att använda, precis summa förväntar jag mig nästa vecka. Om jag förlorar så kan jag betala 500 kr månad i avbetalning på överskjutande advokatarvode fram tills mitt öra är kurant och där efter kan jag snabbat jobba in resterande summa i och med att jag har CE-kort.

Utöver dessa länkar så har jag vaskat fram ca 90 sidor, där flera av det i länkarna ingår, så det är inte 90 helt nya sidor. Ärendet gäller operation på fel sida 2009 som var för litet för att hjälpa, där den på rätt sida kurerade helt i stort den sidan ( den vänstra) alternativt att 3 CT röntgen och två läkares iakttagelser om att operation utförts på fel sida som är fel, och detta har lurat nästkommande läkare ( bland annat de två läkarna som finns dokumenterat) som ser operation även på höger sida via fiberoptik och CT röntgen och tror då att jag ljuger för dem och börjar dels att ljuga om mig i journaler och prata ner mig så att jag blev tvungen att resa till Estland 2019 för rätt operation.

Jag har själva förmodligen sjukdoms reservaren kvar i höger öra som drar ut på tiden , dels förmodligen på grund av fel i journaler från 2010 men som nu utreds av medicin ansvarig på ett sjukhus.

PM: mig om någon känner sig hågad. Inga svänster advokater eller liknade gör sig besväret, dock.

https://larsschnellsblogg.blogspot.com/2026/07/del-1-av-6-historik-ang-onh-vard-och.html

https://larsschnellsblogg.blogspot.com/2026/07/del-2-av-6-historik-ang-onh-vard-och.html

https://larsschnellsblogg.blogspot.com/2026/07/del-3-av-6-historik-ang-onh-vard-och.html

https://larsschnellsblogg.blogspot.com/2026/07/del-4-av-6-historik-ang-onh-vard-och.html

https://larsschnellsblogg.blogspot.com/2026/07/del-5-av-6-historik-ang-onh-vard-och.html

https://larsschnellsblogg.blogspot.com/2026/07/del-6-av-6-historik-ang-onh-vard-och.html

OBS OBS OBS ang filmen så ett par korrigeringar: 

ca 10:20 säger jag 3:e mars 2003 men är 7 mars 2003 som är korrekt, alltså nästan precis 7 år innan läkaren bränner journalen 2010 03 04.

Och just 7 mars 2003 då jag skulle ta en gammaglobulin spruta, och läkaren kommer fram och avbryter behandlingen plus säger "vissa får operation andra inte " och då jag ska fråga systern om jag ska betala för det bokade besöket för detta på 40 eller 60 kr ( precis runt brytpunkten då man höjde till 60 kr) så svarar denne nej men denna och ger mig en läkar räkning på 240 el 260 kr ( har det i dagboken ang summan ) tyvärr det ända jag får in på band är då denne säger vi struntar i den efter att jag missat rec knappen och bara tryckte på play och det började brusa ur min fick högt och tydligt.

Detta bokade besök står inte med i journalen, utan något annat jag inte orkar leta fram nu från den 2003-03-04 som han själv noterat och inte vid något besök.

Ett par saker till som han är nöjd med 25 % men jag syftar på minus 25% givetvis.

Buffrad eller obuffrad ättika på slemhinna?

Har en blandning för  öra  som är godkänd för  skadad trumhinna,  för veterinärt bruk,   med  2%  ättiksyra och  0,2% borsyra plus  tillsatser och som är buffrad till pH 4,5- 4,8. 

Ättiksyra o-buffrad med ett pH på ca 2,6-3,0 har använts  i studier i öra med perforerad trumhinna, men då jag testade pH 4,5 på nässlemhinna så fick jag en kort stark reaktion  och funderade på att addera buffring för att höja pH till 5,5 genom att blanda 1,4 gram bikarbonat i 100 ml sterilt vatten och ta 1 ml av det och blanda med 1 ml av lösningen och då hamna på pH 5,5 vilket är 10 gånger svagare syra än mot pH 4,5. 

Men fördelen med ättikan kan då försvinna då just dess surhet är det som anges  göra att infektionen inte överlever, och i en stor del av fallen så läker trumhinnan ihop.  

   

Här är länkar till olika studier:

Malik, Dayal & Khan 1975 – 2 % ättiksyra vid CSOM ·

  Aminifarshidmehr 1996 – 2 % ättiksyra, 96 patienter med CSOM · 

2015 – Acetic acid irrigation, CSOM med dokumenterade perforationer ·

  Cochrane – topiska antiseptika vid CSOM och perforerad trumhinna ·

  Cochrane 2025 – antibiotika vs antiseptika vid CSOM, inklusive 2 % ättiksyra och verifierad perforation

AI bearbetade svar 

 Undersök vetenskaplig litteratur om behandling med **2 % ättiksyra hos patienter med perforerad trumhinna**, särskilt vid kronisk suppurativ otit/chronic suppurative otitis media.

Fokusera ENDAST på studier där det faktiskt förekommer **perforerad trumhinna** eller där behandlingen uttryckligen sker vid kronisk suppurativ otit med perforation. Ta inte med studier som enbart gäller intakt trumhinna eller extern otit, annat än om de behövs som jämförelse.

Huvudfrågan är:

**Var den 2-procentiga ättiksyralösningen buffrad på något sätt?**

För varje relevant studie ska du försöka fastställa:

1. Exakt kemisk formulering av lösningen.

2. Om den innehöll **natriumacetat, acetat, bikarbonat eller annat buffertämne**.

3. Om författarna angav lösningens **pH**.

4. Om pH kan beräknas från den angivna formuleringen.

5. Om 2 % avser 2 % ren ättiksyra eller någon annan beredning.

6. Om lösningen späddes med vatten och i så fall hur.

7. Om lösningen var en färdig kommersiell produkt eller bereddes av forskarna.

8. Om det finns tecken på att lösningen var **delvis buffrad**, även om författarna inte uttryckligen använder ordet "buffer".

9. Om patienterna fick någon **lokalbedövning, sedering eller systemisk smärtlindring** i samband med behandlingen.

10. Om studien rapporterar **smärta, sveda, irritation eller avbruten behandling** på grund av detta.

Var särskilt noga med äldre studier, eftersom formuleringarna kan finnas endast i fulltext, tabeller, metodavsnitt eller originalartiklar och inte i PubMed-abstractet.

Undersök särskilt den äldre studien av **Malik, Dayal & Khan (1975), "Acetic acid treatment of chronic suppurative otitis media"**, samt andra studier där 2 % ättiksyra använts vid perforerad trumhinna.

**Viktigt:** Dra inte slutsatsen att lösningen var buffrad bara för att den hade ett visst pH. Leta efter den faktiska formuleringen eller ett uttryckligt pH-värde. Om fulltexten inte går att få fram, säg tydligt vad som är dokumenterat och vad som inte går att fastställa.

Jag vill särskilt veta om det finns belägg för att de använde en **2 % ättiksyra som var mindre sur än vanlig obuffrad 2 % ättiksyra**, exempelvis genom acetatbuffring.

Redovisa slutligen:

**A. Vad som är säkert dokumenterat.**

**B. Vad som starkt tyder på buffring.**

**C. Vad som inte går att avgöra från tillgängliga källor.**

Använd primärkällor/fulltext när det är möjligt och ange exakta källor för varje påstående.


Svar AI Gemini:

Användningen av ättiksyra (2 %) vid kronisk suppurativ otit (CSOM) med perforerad trumhinna har undersökts i flera kliniska studier. En noggrann genomgång av metodavsnitt och rapportering i vetenskaplig litteratur visar följande angående beredning, pH, kemisk sammansättning och biverkningar:

1. Malik, Dayal & Khan (1975)

Titel: Acetic acid treatment of chronic suppurative otitis media (Journal of Laryngology & Otology)

• 1. Kemisk formulering: Författarna beskriver beredningen som 2 % v/v ättiksyra i vatten (acetic acid 2% v/v).
  
  
• 2. Buffertämnen: Det finns ingen nämnd tillsats av natriumacetat, bikarbonat eller andra buffrande ämnen.
  
  
• 3. Angivet pH: Inget pH-värde uppges i artikeln.
  
  
• 4. Teoretiskt pH: För en obuffrad 2 % volymprocentig lösning av isättika (ättiksyra, ~0,35 M) i vatten ligger det teoretiska pH-värdet kring 2,6.
  
  
• 5. Koncentration: Avser 2 % (v/v) utspädd isättika.
  
  
• 6. Spädning: Spädd med destillerat vatten.
  
  
• 7. Ursprung: Bereddes direkt av forskarna/sjukhusapoteket (ej kommersiell färdigprodukt).
  
  
• 8. Indikationer på delvis buffring: Inga.
  
  
• 9. Smärtlindring/Sedering: Ingen lokalbedövning, sedering eller systemisk smärtlindring gavs systematiskt inför droppningen.
  
  
• 10. Biverkningar: Måttlig, övergående sveda och lokal irritation rapporterades hos en del patienter vid de första appliceringarna, men inga patienter avbröt behandlingen på grund av smärta.
  
  

2. Övrig klinisk litteratur vid perforerad trumhinna / CSOM

I nyare jämförande studier (t.ex. Amin et al., Clayton et al., m.fl.) där 2 % ättiksyra utvärderats mot tobramycin, ciprofloxacin eller aluminiumacetat vid CSOM framgår följande mönster:

• Beredningsform: När 2 % ättiksyra används som örondroppar i kliniska prövningar bereds den i regel av sjukhusapotek som en ren obuffrad vattenlösning av ättiksyra i destillerat/sterilt vatten alternativt i en alkoholbaserad lösning (dock främst vid otitis externa).
  
  
• pH-värde: I de fall pH mäts i studier av ren ättiksyralösning anges värden i intervallet 2,5–3,0.
  
  
• Jämförelse med buffrade acetatlösningar: När en buffrad lösning används i litteraturen rör det sig i regel om Burows lösning (aluminiumacetat / aluminiumsubacetat) eller en specifik acetatbuffrad öronspolvätska. I dessa fall anges detta uttryckligen i metodavsnittet med fullständig kemisk beteckning. När studier anger "2% acetic acid" avses en ren utspädning av ättiksyra.
  
  
• Smärta och tolerabilitet: Sveda vid droppning i ett mellanöra med perforation är vanligt förekommande (rapporteras hos 10–30 % av patienterna i olika studier), men smärtan beskrivs generellt som kortvarig och kräver sällan analgetika eller avbruten behandling.
  
  

Sammanfattande analys

A. Vad som är säkert dokumenterat

• I Malik et al. (1975) beskrivs lösningen uttryckligen som en 2 % v/v-utspädning av ättiksyra i vatten.
  
  
• Det finns inga dokumenterade tillsatser av natriumacetat eller andra buffertämnen i Malik et al. eller i motsvarande standardprövningar av 2 % ättiksyra vid CSOM.
  
  
• Sveda och lokal irritation är rapporterade biverkningar vid perforerad trumhinna, men tolereras överlag väl utan rutinmässig lokalbedövning.
  
  

B. Vad som starkt tyder på buffring

• Det finns inga belägg i den primära litteraturen för att den 2-procentiga ättiksyran som användats vid CSOM var acetatbuffrad eller gjord mindre sur om den enbart benämns "2% acetic acid".
  
  
• Om en mindre sur/buffrad acetatberedning använts i otologiska sammanhang benämns den i litteraturen som Burows lösning (aluminiumacetat, pH ~3,5–4,2) eller specifikt som "buffered acetic acid solution".
  
  

C. Vad som inte går att avgöra från tillgängliga källor

• Eftersom Malik et al. (1975) inte uppmätte eller redovisade det exakta pH-värdet i lösningen i den tryckta artikeln, går det inte att bekräfta det faktiska pH-värdet i just deras specifika beredning utöver den teoretiska beräkningen (~2,6).
  
  
  
  Svar av ChatGPT på detta:
  

  Ja, det är just den delen som är värd att reagera på: om deras lösning verkligen var obuffrad 2 % ättiksyra med pH omkring 2,6, är det en mycket surare lösning än den pH 4,5-lösning du beskriver att du får ett kraftigt hugg av i näsan.

  Men det går inte att dra slutsatsen att samma smärtreaktion måste uppstå i örat. Det finns flera skillnader:

  • Nässlemhinna och mellanöreslemhinna är inte samma vävnad.

  • I ett infekterat/perforerat öra kan sekret, pus och vävnad späda ut och delvis neutralisera syran lokalt.

  • En mycket kortvarig smärta kan vara kraftig utan att behandlingen därför inte tolereras över tid.

  • Och framför allt: pH 2,6 är ungefär 80 gånger högre vätejonkoncentration än pH 4,5. Det är alltså en enorm skillnad i surhet.

  Så om uppgiften du fått verkligen stämmer — 2 % v/v ättiksyra i vatten, utan buffert — då är det fullt rimligt att undra hur patienterna upplevde själva appliceringen.

  Det jag skulle vara försiktig med är däremot påståendet i svaret att "måttlig, övergående sveda rapporterades" och att "inga patienter avbröt på grund av smärta". Det är mycket specifika uppgifter som bör kontrolleras mot originalartikeln, inte bara återges från en sekundär sammanställning.

  Och en viktig sak: pH 2,6 är ett teoretiskt värde, inte ett uppmätt värde i just Malik-studien. Om de inte mätte pH vet vi inte att deras faktiska lösning låg där.

  Det mest intressanta att kontrollera vidare är därför originalets exakta metodbeskrivning och eventuella uppgifter om patienternas reaktion direkt efter första appliceringen.