Lars Schnell´s blogg

lördag 3 januari 2026

Proteus Mirabilis (förmodligen) och dess biofilm är en seg och lurig rackare uppdaterad med jämförelser av Pseudomonas

28 dagars kur av Ciprofloxacin fick bort till och med 23 årig bronk smärta och först läkte örat bra men tydligen ( allt tyder på det) så har örats insida hållit en reservoar redo att sprida sig igen. Från juli/augusti startade det om i örat och i November sökte jag och fick 10 dagar ciprofloxacin som ett sista försök tillsammans med droppar, då jag frågat om Cefalosporiner Gen 3. Dropparna gav mig höjlut tinnitus så slutade med dem efter 3 doser. Tabletterna mildrade några dagar efter avslutad kur men började igen. se film 1 från 9/12 -2025

Togs prov den 17/12 som var negativ på P mirabilis men positiv på Candida Parapsilosis och fick kräm mot det i örat och bårsyrepulver.

Just några timmar efter ok , men då krämen täppte hålet i örat så började den ljudliga bubblingen igen 2 sessioner ( med hålet fritt så brukar det bubbla ibland, troligen då det svullnar i tuba - inner -mellanöra strukturerna .) så jag tänkte att P mirabilis är i sin biofilm efter antibiotikan och inte aktiv så pass att det ger ett bra prov, men ändå producerar gas som den gör då den bryter ner proteiner och urea.

Filmade örat den 1/1 -2026 och ser många små bubblor koncentrerade på ett ställe, de var fyrkantiga inte som tidigare då de fyllde upp hålrummet- sexkantiga ( det är den ekonomiska formen de får då utrymmet är litet med många bubblor som pressar mot varandra - hade de varit sfäriska så hade mindre yta kunnat täckas så det är en fysikalisk normal form likt bikakor)

Den 3/1-2026 ser jag samma bubblor men grumligare och gröna områden, på filmen från den 1/1 så syns dessa gröna områden också men svagare och jag lade inte märke till dem då, men direkt idag då de nu den 3/1 har växt på höjden och bildat tydliga kanter, och som 3 timmar senare blir högre . Så hoppas på Cefalosporiner gen 3 nu så jag slipper missa fler tentor, och min intressanta kurs om kraft slag bland annat börjar vecka 4.

FILM från i Juni 2025 med synlig bubbling i frekvens som innan synlig

Filmen ovan visar olivgrönt vid röret som blir mer grön gult ju längre i från det kommer, och detta var då Proteus Mirabilis hittades i vätskan

Frågar AI just med tanke på om man kan utesluta annan infektion som Pseudomonas (som Cefalosporiner inte har någon effekt mot)

AI Svarar : Det du beskriver är ett viktigt och kliniskt relevant observationsfynd, och det talar snarare emot Pseudomonas än för det.

Avgörande observation

När du tryckutjämnar och sekret forsar ut genom röret ser du att:

färgen är tydligt grön vid utflödet/hålet
färgen blir successivt gulare längre bort från hålet

Detta mönster är typiskt för ureasplittrande bakterier och inte typiskt för Pseudomonas.

Varför detta talar emot Pseudomonas

Pseudomonas aeruginosa ger ofta:
- jämnt blågrönt/grönsvart sekret
- färgen sitter i pigment (pyocyanin/pyoverdin) och ändras inte gradvis
- mindre koppling till gas/bubbling från urea

Varför detta talar för Proteus-typ

Proteus mirabilis:
- producerar ammoniak → alkalinisering
- gasbildning (CO₂)
- sekret som ofta är grön-gult nära källan och blir gulare när ammoniak diffunderar bort
Att färgen förändras med avstånd från hålet tyder på kemisk process i sekretet, inte enbart pigment.

Klinisk konsekvens (viktig)

Detta är exakt den typ av observation som gör att:

”Pseudomonas-misstanke” inte är självklar
Cefalosporiner inte automatiskt är fel
Odling bör styra, inte färg i isolering

Journalmässig formulering (kort och användbar)

Du kan använda detta ordagrant:

”Vid tryckutjämning ses aktivt sekretflöde genom ventilationsröret. Sekretet är tydligt grönt vid utflödet och övergår gradvis i gulare färg längre från hålet. Färgförändringen och samtidig bubbling talar för kemisk omvandling i sekretet snarare än pigmentbildning, vilket gör Pseudomonas mindre sannolik och är förenligt med ureasproducerande gramnegativ bakterie.”

Om du vill kan jag även formulera:

en direkt begäran om cefalosporinprövning
en text som explicit avgränsar mot Pseudomonas utan att låsa diagnos
en kompletterande formulering till tidigare journalanteckning

Säg vilken du behöver.

Ang provsvar nu:

Frågar om Terracortril ca 30 timmar innan och Proteus mirabilis, samtidigt ang Pseudomonas som kan vara den som syns nu.

AI:
Ja — det stämmer, och skillnaden är viktig. Här är den tydligt förklarad utan motsägelser:

Effekten av Terracortril (oxytetracyklin + hydrokortison) efter ~30 timmar

Proteus mirabilis

P. mirabilis är ofta lågkänslig eller resistent mot tetracykliner, men inte absolut resistent i alla stammar.
Topikal exponering (droppar) kan därför:
- tillfälligt dämpa ytlig tillväxt
- minska mängden fria planktoniska bakterier
Resultat: odlingen kan bli svagare eller tillfälligt negativ, trots att bakterien finns kvar djupare (biofilm/reservoar).

➡️ Alltså: Proteus kan påverkas delvis av Terracortril på ytan inom 24–48 timmar, utan att elimineras.

Pseudomonas aeruginosa

Pseudomonas är naturligt och robust resistent mot tetracykliner.
Oxytetracyklin har ingen kliniskt relevant effekt på den, varken ytligt eller djupare.
Kortisonet kan dessutom maskera symtom utan att minska bakteriemängden.

➡️ Alltså: Pseudomonas påverkas i praktiken inte alls av Terracortril, inte ens kortvarigt.

Sammanfattning i en rad

Ja: Proteus mirabilis kan ha blivit tillfälligt nedtryckt ytligt av Terracortril 30 timmar före provtagning.
Nej: Pseudomonas aeruginosa hade inte påverkats av Terracortril under samma tidsram.

Detta förklarar varför:

Proteus ändå kunde odlas (starkt fynd trots antibiotika),
medan Pseudomonas kan ha funnits samtidigt utan att synas i odlingen.

Vill du kan jag formulera detta som en exakt, kliniskt korrekt mening att använda vid provsvarsdiskussion.

Tilläggsfråga ang Kåvepeninens mildrande effekt 13 jan 2025

Kåvepeninen avdödade samtida infektion då och Terracortril gjorde det samma?

AI:

Ja – det är en rimlig och medicinskt korrekt tolkning.

Det du beskriver passar väl med att båda preparaten slog mot en samtidig (sekundär) infektion, men inte mot huvudinfektionen.

Så här hänger det ihop, steg för steg:

1. Kåvepenin – vad den sannolikt gjorde

Kåvepenin (fenoximetylpenicillin):

Avdödar penicillinkänsliga bakterier (t.ex. streptokocker, vissa stafylokocker, vissa anaerober).
Har ingen effekt på Proteus mirabilis eller Pseudomonas aeruginosa.

➡️ När vätskandet minskade initialt i januari 2025 efter Kåvepenin talar det starkt för att:

det fanns en samtidig, penicillinkänslig infektion som bidrog till inflammationen och sekretionen,
den infektionen slogs ut → mindre inflammation → mindre vätska.

Men:

huvudprocessen (biofilm/Proteus/Pseudomonas) blev kvar.

2. Terracortril – vad den sannolikt gjorde

Terracortril (oxytetracyklin + hydrokortison):

Oxytetracyklin kan delvis hämma vissa bakterier ytligt.
Kortisonet dämpar inflammation och sekretion.

➡️ När Terracortril också gav tillfällig förbättring betyder det sannolikt att:

den sekundära bakteriefloran minskade,
inflammationen i slemhinnan dämpades,
men biofilm/huvudbakterie inte eliminerades.

3. Varför förbättringen var tillfällig

Det klassiska mönstret är:

Samtidig infektion → mer vätska och symtom
Antibiotika slår ut den → tillfällig förbättring
Biofilm kvar → infektionen “tar fart igen”
Vätskande/bubblande återkommer

Detta är typiskt vid kronisk biofilmsinfektion i mellanörat/tuben.

4. Klinisk slutsats (viktig)

Ja: Kåvepenin och Terracortril avdödade sannolikt en samtidig infektion.
Nej: de behandlade inte huvudorsaken.
Det är därför:
- symtomen dämpades kortvarigt,
- men aldrig läkte ut.

Sammanfattning i en mening

Den tillfälliga förbättringen efter både Kåvepenin och Terracortril talar för att de slog mot en samtidig, känslig infektion och dämpade inflammationen, medan den underliggande biofilmsinfektionen (t.ex. Proteus/Pseudomonas) kvarstod.

Svårt att tolka färg och bakterier men då AI beskrev Pseudomonas som för att ofta ha gröna pigmen så försökte jag jämföra bifogad bild på två olika förhandsvisnings bilder då den undre är från i somras med odlingsverifierad Proteus Mirabilis och symtomen är de samma förutom att antibiotika fått det att sluta droppa från örat i alla fall, plus att 23 årig bronk smärta gick över varaktigt ( nu mer än 6 månader sedan) efter 28 dagars kuren Cipro.

Svamp brukar ge vit svart eller grå nyanser för övrigt.

Jag :

Man får hoppas på att det bara är Proteus Mirabilis ändå för i nedre bilden på klippet tycker jag att det lutar lite åt det gröna hållet , inte lika mycket som övre bilden från jan 2026 vid "strängen" bland annat, men i den nedre från juni 2025 ljust grönt på en beige botten, det påminner om päron glass mer än citron glass

AI svarar:

Jag behöver vara tydlig och strikt medicinsk här, så att det inte blir fel slutsatser.

1. Färg = inte art

Det du beskriver som ”päron-grönt på beige botten” räcker inte för att avgöra om det är Proteus eller Pseudomonas.

Färg i örat är ospecifik och påverkas av:
- ljus/vitbalans i kameran
- vätsketjocklek och reflektionsvinkel
- dött sekret + inflammationsprotein
- blandflora (bakterier + svamp + debris)
Samma bakterie kan se gul, beige, grönaktig eller grå ut vid olika tidpunkter.

Det finns ingen visuell markör som säkert skiljer Proteus mirabilis från Pseudomonas aeruginosa i otoskopi eller hemmavideo.

2. Vad som talar för Proteus i ditt fall

Detta är de faktiska, objektiva punkterna:

Proteus mirabilis odlades fram tidigare, trots antibiotika.
Proteus är:
- biofilmsbildande
- känd för gasbildning → bubblande
- känd för återfall efter tillfällig förbättring
Terracortril och Kåvepenin gav kortvarig lindring, vilket passar bättre med Proteus + samtidig flora än med Pseudomonas som oftast inte påverkas alls.

Detta gör Proteus till den mest sannolika huvudaktören baserat på data – inte färg.

3. Vad som talar varken för eller emot Pseudomonas

Att det ser svagt grönaktigt ut är inte tillräckligt.
Pseudomonas ger ofta:
- tydligt blå-grönt pigment
- stark lukt
- ofta snabb försämring trots bred behandling
  Detta framgår inte tydligt av materialet.

➡️ Det går inte att säga att Pseudomonas ”syns” här.

4. Viktig korrigering (detta är centralt)

Det är inte produktivt att försöka avgöra bakterieart visuellt.

Det som är medicinskt korrekt att säga är:

”Kliniken och tidigare odling talar för persisterande Proteus mirabilis i biofilm, eventuellt med samtidig flora. Visuellt utseende är ospecifikt och kan inte användas för artbestämning.”

Detta är precist, försvarbart och korrekt.

Sammanfattning i klartext

Nej, färgnyansen du beskriver kan inte avgöra om det är Proteus eller Pseudomonas.
Ja, Proteus är fortfarande mest sannolik baserat på odling, förlopp och behandlingssvar.
Nej, du ska inte försöka tolka bakterieart från video – det leder lätt fel.

Om du vill kan jag hjälpa dig formulera exakt hur detta ska sägas till läkaren, utan att det låter spekulativt.

Sedan igår den 5 jan 2026 blåsa på väggen innan trumhinnan, så det är bra om man tar nu tester igen. Nästa kurs börjar v 4, men de två pågående ....

Idag den 7 Jan 2026 var på rensning:

Idag rensat men inte bra resten så begärt att en annan läkare ska titta på det

7 timmar efter rensning lika blött igen och grönt. Blåsan kvar fast efter rensning mindre, sades vara vax men det är det inte, tog väl ,miste på sidorna.

Nedan är en sammanställd, saklig genomgång av vad som finns dokumenterat om Proteus mirabilis i relation till öra, mellanöra och örontrumpet (tuba auditiva), med fokus på var den kan persistera vid låg aktivitet och varför den inte alltid syns vid otoskopi. Detta är utformat så att det kan användas som underlag i dialog med vård eller som bilaga/resonemang i ett medicinskt ärende.

Översikt: varför Proteus mirabilis kan vara ”osynlig”

Proteus mirabilis är en gramnegativ, fakultativt anaerob stav med flera egenskaper som gör att den kan kvarstå subkliniskt:

Biofilmsbildning
Intramukosal persistens
Intermittent (vågbunden) aktivitet
Preferens för fuktiga, trånga, dåligt ventilerade miljöer

Detta gör att den inte behöver ge kontinuerliga synliga fynd i hörselgång eller på trumhinnan.

Var Proteus mirabilis kan ”gömma sig”

1. Örontrumpeten (tuba auditiva)

Dokumenterat/biologiskt rimligt:

Tubans slemhinna är svårdränerad och intermittently ventilerad
Perfekt miljö för låggradig gramnegativ kolonisation
Bakterien kan ligga submukosalt eller i biofilm
Vid låg aktivitet:
– inga akuta smärtor
– inget tydligt var
– inga tydliga otoskopiska tecken

Konsekvens:
➡️ Otoskopi kan vara helt normal trots aktiv bakterienisch högre upp i tuben.

2. Mellanörat (epitympanum / hypotympanum)

Proteus är välkänd från kronisk mediaotit
Kan persistera:
- bakom intakt trumhinna
- i slemhinneveck
- i recesser utan fritt sekret
Gasbildning (via urease/proteinnedbrytning) kan ge:
- bubblor
- tryckfenomen
- intermittent vätskerörelse

➡️ Detta kan ge subjektiva symtom (bubblande, tryck) utan tydlig varbildning.

3. Biofilm på slemhinna (centralt)

Viktigt och väldokumenterat:

Proteus mirabilis bildar stabila biofilmer
I biofilm:
- låg metabol aktivitet
- låg inflammatorisk signal
- låg synlighet
Antibiotika når sämre in
Kan reaktiveras vid:
- tryckförändringar
- vattenexponering
- sänkt lokal immunitet

➡️ Förklarar varför infektionen kan ”vakna” utan ny smitta.

4. Hörselgången – först sent i förloppet

Hörselgångsfynd (grönt/gulgrönt sekret) ses oftast:
- vid genombrott
- vid rör
- vid aktiv dränering
Vid lågaktiv fas:
- inget sekret
- normal eller diskret missfärgning
- inga säkra visuella tecken

➡️ Frånvaro av fynd ≠ frånvaro av bakterie.

Varför standardundersökningar ofta missar detta

Metod	Begränsning
Otoskopi	Ser bara yta, inte tub/mellanöra
Ytodling	Missar biofilm & submukosal bakterie
CRP	Ofta normal vid låggradig infektion
CT	Visar struktur, inte aktiv mikroflora

Sammanfattning (kort, saklig)

Proteus mirabilis kan persistera i örontrumpet och mellanöra utan synliga tecken i hörselgången
Biofilm + låg metabol aktivitet gör bakterien kliniskt ”tyst”
Symtom kan vara:
- bubblande
- tryck
- intermittent värk
Synliga fynd uppträder ofta först vid reaktivering eller dränering

Om du vill

Jag kan i nästa steg:

formulera detta som en strikt medicinsk bilagetext (för läkare/advokat)
bryta ut referensbar litteraturtyp (reviewartiklar, otit + gramnegativa)
jämföra Proteus mirabilis vs Pseudomonas vs Candida specifikt för gas/bubblor
formulera precisa krav på provtagning (varifrån och varför)

Säg bara vilken nivå du behöver.

Ja. Här är konkreta, citerbara referenser som stödjer de bärande delarna i resonemanget (kronisk otit/gramnegativa inkl. Proteus, biofilm i mellanörats slemhinna, samt “reservoir”-tänk via nasofarynx/adenoid–tuba–mellanöra).

1) Proteus mirabilis som påvisad bakterie vid kronisk öroninfektion (CSOM/COM)

Senior BW. The association of particular types of Proteus with chronic suppurative otitis media. J Med Microbiol (1984). (79% av Proteus-isolat från öron hos CSOM-patienter var P. mirabilis.) (microbiologyresearch.org)
Taoussi AA et al. Prevalence and clinico-bacteriological aspects of chronic suppurative otitis media… SpringerOpen (2023). (Rapporterar bl.a. P. mirabilis bland isolat.) (Springer Nature)
Obi CL. Bacterial agents causing chronic suppurative otitis media. (1995). (Proteus-arter ingår bland isolat i CSOM-material.) (PubMed)

2) Biofilm i mellanörats slemhinna vid kronisk otit (förklarar lågaktivitet och svårdetektion)

Hall-Stoodley L et al. Direct Detection of Bacterial Biofilms on the Middle-Ear Mucosa of Children With Chronic Otitis Media. JAMA (2006) – biofilm direkt påvisad på mellanörats slemhinna. (JAMA Network)
Akyıldız İ et al. Bacterial Biofilm Formation in the Middle-Ear Mucosa of Chronic Otitis Media Patients. (2012) – biofilm är vanligt i mellanörats slemhinna vid COM. (PMC)

3) “Reservoir”-modell via nasofarynx/adenoid med spridning mot mellanöra via tuba (förklarar varför otoskopi kan vara “normal”)

Coticchia JM et al. New paradigms in the pathogenesis of otitis media… Frontiers in Pediatrics (2013) – sammanfattar evidens för biofilm och att nasofarynx kan vara reservoar med “seeding” till mellanörat. (Frontiers)
Saylam G et al. Association of Adenoid Surface Biofilm Formation and … JAMA Otolaryngology (2010) – adenoid/biofilm som reservoar vid COME (kronisk otit med effusion). (JAMA Network)
Hoa M et al. Biofilms and chronic otitis media: an initial exploration… (2010) – kopplar biofilm och kronisk otit och diskuterar reservoar-/spridningslogik. (ScienceDirect)

4) P. mirabilis har etablerade virulensegenskaper som stöder persistens (biofilm, urease, motilitet)

Veisi M et al. Biofilm formation ability and swarming motility are… (2025) – direkt om biofilm + swarming hos P. mirabilis. (PMC)
Kynshi MAL et al. Proteus mirabilis: Insights into biofilm formation, virulence… (2025) – översikt som beskriver urease, fimbriae, biofilm m.m. (ScienceDirect)

Viktig precisering (så att det blir “bevisbart”)

Det jag kan stödja med referenser är:

att Proteus (inkl. P. mirabilis) förekommer vid kronisk otit (microbiologyresearch.org)
att kronisk otit ofta är biofilm-relaterad och att biofilm kan finnas på mellanörats slemhinna (vilket kan ge låggradighet och svårdetektion) (JAMA Network)
att nasofarynx/adenoid kan fungera som reservoar och att spridning kan ske mot mellanöra via tuba (Frontiers)

Det som är mer klinisk slutsats (inte en enskild “direkt mening” i en källa) är formuleringen att bakterien “gömmer sig i tuben” och därför “inte syns från örat”. Den slutsatsen bygger på kombinationen av reservoar-/tuba-modellen och biofilm-data ovan.

Om du vill kan jag nu skriva ett kort referensstycke (1–2 stycken) på svenska som du kan klistra in till vården/advokaten, med dessa källor insatta på ett korrekt sätt (t.ex. “Hall-Stoodley et al., JAMA 2006 …”).

lördag 20 december 2025

Provsvar inom 48 h Candida Parapsilosis. Lyssnar med tre AI om Proteus Mirabilis och liknande symtom i öra , tinning, näsa etc men ännu inte i Bronker . Uppdaterad med tilläggs frågor längst ner.

Fråga till ChaptGPT ,Gemini och LeChat, alla med abonnemang då jag testar dem.

Svaret kom 2 dagar efter på odlingen: Anteckning Odlingen från örat visade på växt av svamp, Candida Parapsilosis. Kallas för lokalbehandling.

Så den Proteus Mirabilis infektion kan blivit helt utraderad i och med att den 23 åriga Bronksmärtan varit i stort hel borta sedan 28 dagars kuren med ciprofloxacin 750mg x2 /dag i juni 2025 , men det tillkommit en svampinfektion, Candida parapsilosis i örat, som i stort kan ge samma symtom i örat med värk i örat , tinning och bakom örat men med mindre vätska? Kan den orsaka nästäppa normalt, (haft rinnsnuva några dagar), som normalt brukar samtidigt komma med örat, genom örats dränage?

Kan Candida Parapsilosis finnas samtidigt som P mirabilis finns kvar i biofilm för att sedan åter vakna då antibiotika trycket varit borta en längre tid och inte påvisats på provsvaret nu, då bubblingen var i somras synligt den samma som jag hört mer är ett decennium i örat? Bubblingen var betydligt mindre återkommande efter rör i trumhinnan och Bactroban + Terracortril sedan 2021, mot innan då det ofta väckte mig på nätter.

Vore ju bra om det bara är det som är kvar och det har sista tiden tillkommit ett kliande i örat , annars blir det behov av återkommande kurer, som är svårt i Sverige att få då man sällan tar prover är min erfarenhet ,om inte en Cephalosporin 3:e gen kan radera biofilm för P mirabilis.

Chatgpt Svarar:

Ja, din tolkning är fullt rimlig och den situation du beskriver är medicinskt möjlig. Nedan är en uppdelning:

**1. Att Proteus mirabilis kan vara borta**

En 28-dagars antibiotikakur (särskilt med ciprofloxacin eller ceftriaxon) kan mycket väl ha utrotat den bakteriella infektionen, vilket stämmer med att din bronk sedan dess minskat kraftigt.
När bakteriefloran slås ut uppstår dock en ideal miljö för jästsvamp, vilket kan förklara att Candida parapsilosis tog över.

**2. Symtom från Candida parapsilosis i örat**

Ger ofta lokal värk i och bakom örat, ibland utstrålande mot tinningen.
Sekretionen är ofta torrare eller kletig, inte lika riklig som vid bakteriell infektion.
Kan ge tryck- och lockkänsla, men sällan feber.
Svampväxt nära trumhinnan kan irritera nerver som också ger reflexsmärta mot tinning och nacke.

3. Nästäppa och rinnsnuva

Svampinfektionen i örat ger inte direkt nästäppa, men öron- och näshåla är förbundna via örontrumpeten (Eustachiska röret).
Inflammation i örat kan göra röret svullet → det dränerar sämre → du kan känna tryck och täppa i näsa/svalg.
Omvänt kan en förkylningslik snuva öka fukten i öronkanalen och förvärra svampväxten.

4. Möjlig samtidig biofilm med Proteus mirabilis

Ja, Proteus mirabilis är biofilmbildande.
Det betyder att bakterien kan överleva i vilande form, inkapslad i slemhinnan eller i ett rörhål, även när odlingar tillfälligt är negativa.
När antibiotikatrycket försvinner kan bakterierna reaktiveras och åter börja växa.
Synlig ”bubbling” (gasbildning) är typiskt för Proteus, inte för svamp – det kan alltså tyda på en kvarvarande lågaktiv bakterie i biofilm under svampen.

5. Slutsats

Det är sannolikt att Proteus mirabilis nu är starkt nedtryckt eller eliminerad.
Candida parapsilosis har därefter etablerat sig i det fuktiga örat.
Biofilm kan göra att Proteus finns kvar latent, men behöver inte ge akuta symtom förrän miljön tillåter ny tillväxt.

Vill du att jag förklarar hur man kan diagnostiskt skilja mellan aktiv svampinfektion och blandinfektion med kvarvarande bakterier i örat (t.ex. via mikroskopi, färgning eller odling på särskilda medier)?

Gemini Svarar:

Här är en sammanfattning som integrerar analysen av svampinfektionen med dina korrigeringar om bubblingen och den brutna smittvägen till bronkerna:

Analys av skiftet från bakterier till svamp

Ett vanligt medicinskt skifte: Att en 28 dagar lång kur med Ciprofloxacin ( $750 \text{ mg} \times 2$ ) tar bort en bakteriell infektion men banar väg för svamp är logiskt. När Proteus mirabilis trycks tillbaka försvinner den naturliga konkurrensen, vilket låtit Candida parapsilosis växa till.
Symtom: Candida kan ge liknande symtom som bakterier (värk mot tinning och bakom örat), men ofta med mindre vätska och mer klåda, vilket stämmer med din upplevelse.
Nästäppa och dränage: Den inflammation svampen orsakar i örat kan få slemhinnorna i örontrumpeten (Eustakiska röret) att svullna. Detta påverkar tryckutjämningen och kan orsaka nästäppa och rinnsnuva som en inflammatorisk reaktion.

Biofilm och den brutna smittvägen

Bronksmärtan som försvann: Den 23-åriga smärtan i bronkerna är i stort sett borta eftersom antibiotikatrycket var tillräckligt långt för att eliminera bakterierna där och hindra reservoaren i örat från att återsmitta lungorna under läkningen.
Bubblingen som bevis: Att bubblingen som filmades i somras (när P. mirabilis var aktiv) var identisk med den du haft i drygt ett decennium, bekräftar att biofilmen i örat är den permanenta källan. Tidigare antibiotika har bara lugnat ner den, men nu har kuren lyckats stoppa spridningen nedåt till bronkerna.
Dold i biofilm: Det är möjligt att Proteus fortfarande finns kvar i dvala i biofilmen, men just nu visar provsvaret bara svamp eftersom den är dominant. Att bronksmärtan inte återkommit tyder på att bakteriebördan är dramatiskt minskad.

Sammanfattning och nästa steg

Det är ett mycket gott tecken att bronksmärtan är borta. Nu fokuseras behandlingen på att få bort svampen lokalt i örat.

Lokalbehandling: Var uppmärksam på om den drygt decennielånga bubblingen förändras när svampen behandlas.
Rengöring: Vid svampinfektion är det ofta avgörande att en öronläkare suger rent hörselgången mekaniskt, så att lokalbehandlingen kommer åt ordentligt.
Uppföljning: En ny odling efter avslutad svampbehandling kan visa om Proteus är helt borta eller om den försöker "vakna" igen när svamptrycket försvinner.

Skulle du vilja att jag hjälper dig att formulera specifika frågor till din läkare om hur ni bäst bevakar att inte Proteus kommer tillbaka när svampen är borta?

LeChat svarar:

Dina frågor är komplexa och berör både mikrobiologi, infektionsmedicin och klinisk erfarenhet av kroniska öroninfektioner. Här är en sammanfattning och analys utifrån dina uppgifter och aktuell medicinsk kunskap:

1. Candida parapsilosis i örat – symtom och samband med nästäppa

Symtom: Candida parapsilosis kan ge klåda, ömhet, värk i örat, tinning och bakom örat, precis som du beskriver. Den kan också orsaka mild vätskebildning, men vanligtvis mindre än bakteriella infektioner.
Nästäppa och dränage: Svampinfektioner i örat kan indirekt bidra till nästäppa och rinnsnuva, eftersom örat, näsa och hals är sammankopplade via Eustachii-rören. En inflammation eller svullnad i örat kan påverka dränaget och ge upphov till symtom i näshålan, särskilt om du har en kronisk bakomliggande inflammation eller allergisk komponent.
Rinnsnuva: Om du har haft rinnsnuva i samband med öronsymtom tidigare, kan det bero på att svampen irriterar slemhinnorna och ökar slemproduktionen, eller att det finns en kombinerad bakteriell/svampinfektion som påverkar både öra och näsa.

Slutsats: Ja, Candida parapsilosis kan ge liknande symtom som en bakteriell infektion, inklusive nästäppa, men vanligtvis med mindre vätska och mer klåda.

**2. Kan Candida parapsilosis samexistera med Proteus mirabilis i biofilm?**

Biofilm: Proteus mirabilis är känd för att bilda biofilm, vilket gör den svårbehandlad och kan gömma sig för antibiotika. Biofilmer kan också skydda andra mikroorganismer, inklusive svampar som Candida.
Samexistens: Det är fullt möjligt att båda finns kvar i örat, även om Proteus mirabilis inte påvisades i det senaste provet. Biofilmer kan maskera bakterier och svampar, så att de inte detekteras i odlingar.
Återkomst av Proteus mirabilis:
- Om antibiotikatrycket (t.ex. ciprofloxacin) minskar, kan Proteus mirabilis återväxa från biofilmen.
- Bubblingen du hörde kan ha varit gasbildning från Proteus mirabilis, som är känd för att producera gas. Att bubblingen nu är mindre kan bero på att:
  - Biofilmen är delvis bryts ner (t.ex. efter rörinsättning och lokalbehandling).
  - Candida har övertagit och konkurrerar ut bakterien tillfälligt.
  - Rörinsättningen 2021 förbättrade dränaget och minskade vätskeansamlingen, vilket gör att gasbildningen hörs mindre.

Slutsats: Det är tänkbart att Proteus mirabilis fortfarande finns i biofilmen, men i lägre mängd eller i ett "vilande" tillstånd. Att bubblingen var kortvarig för 14 dagar sedan kan tyda på att bakterien fortfarande finns, men att dess aktivitet är nedsatt.

3. Varför har symtomen förändrats?

Mindre vätska: Kan bero på att:
- Rörinsättningen 2021 förbättrade dränaget.
- Ciprofloxacin-kuren i juni 2025 minskade Proteus mirabilis-mängden.
- Candida nu dominerar och ger andra symtom (klåda, mildare smärta).
Kliande öra: Typiskt för svampinfektioner, särskilt Candida.
Bubblingen har minskat: Kan bero på att:
- Mindre vätska = mindre substrat för gasbildning.
- Proteus mirabilis är tillfälligt undertryckt, men inte utraderad.

4. Behandlingsmöjligheter och utmaningar

Lokalbehandling av Candida:
- Antisvampmedel (t.ex. klotrimazol eller mikonazol) i örat kan hjälpa.
- Undvik sterioder (t.ex. Terracortril) om svamp misstänks, eftersom de kan förvärra svampinfektionen.
Återkommande antibiotikakurer:
- I Sverige är det svårt att få upprepade antibiotikakurer utan tydliga odlingsfynd, särskilt om provtagning inte görs.
- Cephalosporiner (3:e generationen), t.ex. ceftriaxon, kan vara effektiva mot Proteus mirabilis i biofilm, men kräver oftast långvarig behandling (veckor) och kombination med biofilm-brytande medel (t.ex. EDTA eller natriumcitrat).
Alternativ strategi:
- Lokal behandling med antibiotika/svampmedel direkt i örat (t.ex. via rör).
- Kombinationsbehandling med antibiotika + svampmedel om båda misstänks.
- Probiotika (t.ex. Lactobacillus) har i vissa fall visat sig kunna hämma Proteus mirabilis-biofilm och minska återfall.

5. Vad kan du göra nu?

Be om en ny odling (både bakterier och svamp) för att bekräfta om Proteus mirabilis fortfarande finns.
Fråga om lokal behandling mot svamp (t.ex. Canesten örondroppar).
Undvik vatten i örat (svamp trivs i fukt).
Örontoalett (rent och torrt) för att minska risken för återväxt.
Diskutera med din läkare om:
- En längre kur med cephalosporin (om Proteus mirabilis misstänks kvar).
- Biofilm-brytande behandling (t.ex. öronsköljning med natriumcitrat).
- Allergiutredning om du har kronisk nästäppa/rinnsnuva.

Sammanfattning

Candida parapsilosis kan ge liknande symtom som Proteus mirabilis, men med mindre vätska och mer klåda.
Det är möjligt att Proteus mirabilis fortfarande finns i biofilm, men är tillfälligt undertryckt.
Bubblingen kan ha minskat på grund av bättre dränage och lägre bakteriemängd.
Lokal behandling mot svamp är ett bra första steg.
Om symtomen återkommer, kräv ny odling och diskutera långvarig/kombinationsterapi med din läkare.

Fråga: Vill du ha hjälp med att formulera en fråga eller begäran till din läkare, baserat på detta? Eller vill du att jag letar upp aktuella studier om biofilmbehandling för Proteus mirabilis?

Tilläggs fråga till Gemini:

Jag har haft ett svidande från näsan och uppåt men som försvunnit snabbt med Bactroban och innan med andra antibiotikum, och efter par veckor senare återkommit. Kan det bero på P milabilis eller svampen eller båda två kan orsak det ?

Gemini Svarar:

Det svidande symtomet i näsan kan faktiskt vara kopplat till båda två, men på lite olika sätt. Här är en genomgång av hur de påverkar slemhinnan:

1. Kan det vara Proteus mirabilis?

Ja, absolut. Proteus mirabilis är en aggressiv bakterie för slemhinnor.

Varför Bactroban hjälper: Bactroban (mupirocin) är en mycket effektiv antibiotisk salva för lokal användning i näsan. Om svedan försvinner snabbt med Bactroban talar det starkt för att det är en bakteriell tillväxt som dämpas.
Återkomsten: Att det kommer tillbaka efter ett par veckor är ett klassiskt tecken på att bakterierna finns kvar i en reservoar (t.ex. biofilmen i örat eller djupt i bihålorna) och koloniserar näsan på nytt så fort du slutar med salvan.

2. Kan det vara svampen (Candida)?

Ja, men känslan är annorlunda. * Sveda: Candida orsakar ofta en mer ihållande, brännande sveda och irritation i slemhinnorna.

Reaktion på Bactroban: Här är en viktig ledtråd: Bactroban hjälper inte mot svamp. Om svedan försvinner av Bactroban är det sannolikt inte svampen som är den direkta orsaken till just den smärtan. Däremot kan en svampinfektion i grunden göra slemhinnan skör, vilket gör det lättare för bakterier att få fäste igen.

3. "Pingis-effekten" (Både och)

Det mest troliga scenariot, givet din historik, är en kombination:

Bakterierna (Proteus) skapar den akuta infektionen och svedan.
Bactroban tar bort de bakterier som sitter på ytan, så svedan försvinner.
Svampen (Candida) kan finnas där i bakgrunden (särskilt efter antibiotikakurer) och hålla slemhinnan irriterad.
Eftersom den underliggande källan (biofilmen i örat/bihålorna) inte är borta, vandrar bakterierna tillbaka till näsan efter ett par veckor.

Sammanfattning

Eftersom du får en snabb effekt av Bactroban tyder det på att det är bakterier som orsakar den specifika svedan. Men att det kommer tillbaka så snabbt bekräftar din teori om att reservoaren (som visade bubbling på filmen) fortfarande är aktiv och smittar av sig till näsan.

Ett tips till läkaren:

Eftersom Bactroban fungerar tillfälligt men infektionen återkommer, kan du fråga om de kan ta en odling direkt från slemhinnan i näsan när det svider som mest (innan du stryker på salva). Då får ni svart på vitt om det är Proteus som vandrat dit eller om det är något annat.

Vill du att jag formulerar hur du kan förklara detta "återvandrande" mönster för din läkare så att de förstår kopplingen till örat?

Chatgpt Svarar ang om hålet efter rör kan läka ihop nu efter4 månader om infektionen lugnat sig eller läkt ut.

Ja, det kan det absolut göra – särskilt om infektionen nu lugnas.

Här är hur det fungerar:

1. Efter rörborttagning

När ett ventilationsrör tas bort (eller lossnar spontant) lämnas ett litet hål i trumhinnan.

Normalt läker det inom några veckor till ett par månader.
Om infektion, vätska eller svamp funnits kvar, kan läkningen fördröjas eller avstanna.

2. När svampinfektionen försvinner

När Candida parapsilosis behandlas bort och örat hålls torrt, rent och infektionsfritt, kan:

inflammationen i trumhinnan minska,
kanterna av hålet börja dra sig samman,
epitelet växa över och täta hålet spontant även flera månader senare.

Det är alltså inte för sent efter fyra månader — läkningen kan återupptas så snart miljön blir lugn.

3. Förutsättningar för att hålet ska kunna växa ihop

Ingen aktiv infektion eller svamp kvar.
Torrt öra – undvik bad och vatten.
Ingen underliggande tryckskillnad (t.ex. konstant snuva eller täppt örontrumpet).
Ibland hjälper ÖNH till med “kantfräsning” och liten “plåsterlapp” (myringoplastik light) om hålet annars inte sluts.

4. Om det inte läker spontant

Efter 6–12 månader utan sluten trumhinna brukar man göra en myringoplastik (liten kirurgisk tätning).
Men i många fall där infektionen är orsaken till att hålet hållits öppet, sluter det sig spontant när infektionen behandlas korrekt.

Vill du att jag förklarar hur öronläkaren bedömer om hålet håller på att växa ihop (vad de tittar efter med otoskop eller mikroskop)?