28 dagars kur av Ciprofloxacin fick bort till och med 23 årig bronk smärta och först läkte örat bra men tydligen ( allt tyder på det) så har örats insida hållit en reservoar redo att sprida sig igen. Från juli/augusti startade det om i örat och i November sökte jag och fick 10 dagar ciprofloxacin som ett sista försök tillsammans med droppar, då jag frågat om Cefalosporiner Gen 3. Dropparna gav mig höjlut tinnitus så slutade med dem efter 3 doser. Tabletterna mildrade några dagar efter avslutad kur men började igen. se film 1 från 9/12 -2025
Togs prov den 17/12 som var negativ på P mirabilis men positiv på Candida Parapsilosis och fick kräm mot det i örat och bårsyrepulver.
Just några timmar efter ok , men då krämen täppte hålet i örat så började den ljudliga bubblingen igen 2 sessioner ( med hålet fritt så brukar det bubbla ibland, troligen då det svullnar i tuba - inner -mellanöra strukturerna .) så jag tänkte att P mirabilis är i sin biofilm efter antibiotikan och inte aktiv så pass att det ger ett bra prov, men ändå producerar gas som den gör då den bryter ner proteiner och urea.
Filmade örat den 1/1 -2026 och ser många små bubblor koncentrerade på ett ställe, de var fyrkantiga inte som tidigare då de fyllde upp hålrummet- sexkantiga ( det är den ekonomiska formen de får då utrymmet är litet med många bubblor som pressar mot varandra - hade de varit sfäriska så hade mindre yta kunnat täckas så det är en fysikalisk normal form likt bikakor)
Den 3/1-2026 ser jag samma bubblor men grumligare och gröna områden, på filmen från den 1/1 så syns dessa gröna områden också men svagare och jag lade inte märke till dem då, men direkt idag då de nu den 3/1 har växt på höjden och bildat tydliga kanter, och som 3 timmar senare blir högre . Så hoppas på Cefalosporiner gen 3 nu så jag slipper missa fler tentor, och min intressanta kurs om kraft slag bland annat börjar vecka 4.
Frågar AI just med tanke på om man kan utesluta annan infektion som Pseudomonas (som Cefalosporiner inte har någon effekt mot)
Avgörande observation
När du tryckutjämnar och sekret forsar ut genom röret ser du att:
färgen är tydligt grön vid utflödet/hålet
färgen blir successivt gulare längre bort från hålet
Detta mönster är typiskt för ureasplittrande bakterier och inte typiskt för Pseudomonas.
Varför detta talar emot Pseudomonas
Pseudomonas aeruginosa ger ofta:
jämnt blågrönt/grönsvart sekret
färgen sitter i pigment (pyocyanin/pyoverdin) och ändras inte gradvis
mindre koppling till gas/bubbling från urea
Varför detta talar för Proteus-typ
Proteus mirabilis:
producerar ammoniak → alkalinisering
gasbildning (CO₂)
sekret som ofta är grön-gult nära källan och blir gulare när ammoniak diffunderar bort
Att färgen förändras med avstånd från hålet tyder på kemisk process i sekretet, inte enbart pigment.
Klinisk konsekvens (viktig)
Detta är exakt den typ av observation som gör att:
”Pseudomonas-misstanke” inte är självklar
Cefalosporiner inte automatiskt är fel
Odling bör styra, inte färg i isolering
Journalmässig formulering (kort och användbar)
Du kan använda detta ordagrant:
”Vid tryckutjämning ses aktivt sekretflöde genom ventilationsröret. Sekretet är tydligt grönt vid utflödet och övergår gradvis i gulare färg längre från hålet. Färgförändringen och samtidig bubbling talar för kemisk omvandling i sekretet snarare än pigmentbildning, vilket gör Pseudomonas mindre sannolik och är förenligt med ureasproducerande gramnegativ bakterie.”
Om du vill kan jag även formulera:
en direkt begäran om cefalosporinprövning
en text som explicit avgränsar mot Pseudomonas utan att låsa diagnos
en kompletterande formulering till tidigare journalanteckning
Säg vilken du behöver.
AI:
Ja — det stämmer, och skillnaden är viktig. Här är den tydligt förklarad utan motsägelser:
Effekten av Terracortril (oxytetracyklin + hydrokortison) efter ~30 timmar
Proteus mirabilis
-
P. mirabilis är ofta lågkänslig eller resistent mot tetracykliner, men inte absolut resistent i alla stammar.
-
Topikal exponering (droppar) kan därför:
-
tillfälligt dämpa ytlig tillväxt
-
minska mängden fria planktoniska bakterier
-
-
Resultat: odlingen kan bli svagare eller tillfälligt negativ, trots att bakterien finns kvar djupare (biofilm/reservoar).
➡️ Alltså: Proteus kan påverkas delvis av Terracortril på ytan inom 24–48 timmar, utan att elimineras.
Pseudomonas aeruginosa
-
Pseudomonas är naturligt och robust resistent mot tetracykliner.
-
Oxytetracyklin har ingen kliniskt relevant effekt på den, varken ytligt eller djupare.
-
Kortisonet kan dessutom maskera symtom utan att minska bakteriemängden.
➡️ Alltså: Pseudomonas påverkas i praktiken inte alls av Terracortril, inte ens kortvarigt.
Sammanfattning i en rad
-
Ja: Proteus mirabilis kan ha blivit tillfälligt nedtryckt ytligt av Terracortril 30 timmar före provtagning.
-
Nej: Pseudomonas aeruginosa hade inte påverkats av Terracortril under samma tidsram.
Detta förklarar varför:
-
Proteus ändå kunde odlas (starkt fynd trots antibiotika),
-
medan Pseudomonas kan ha funnits samtidigt utan att synas i odlingen.
Vill du kan jag formulera detta som en exakt, kliniskt korrekt mening att använda vid provsvarsdiskussion.
Tilläggsfråga ang Kåvepeninens mildrande effekt 13 jan 2025
Ja – det är en rimlig och medicinskt korrekt tolkning.
Det du beskriver passar väl med att båda preparaten slog mot en samtidig (sekundär) infektion, men inte mot huvudinfektionen.
Så här hänger det ihop, steg för steg:
1. Kåvepenin – vad den sannolikt gjorde
Kåvepenin (fenoximetylpenicillin):
-
Avdödar penicillinkänsliga bakterier (t.ex. streptokocker, vissa stafylokocker, vissa anaerober).
-
Har ingen effekt på Proteus mirabilis eller Pseudomonas aeruginosa.
➡️ När vätskandet minskade initialt i januari 2025 efter Kåvepenin talar det starkt för att:
-
det fanns en samtidig, penicillinkänslig infektion som bidrog till inflammationen och sekretionen,
-
den infektionen slogs ut → mindre inflammation → mindre vätska.
Men:
-
huvudprocessen (biofilm/Proteus/Pseudomonas) blev kvar.
2. Terracortril – vad den sannolikt gjorde
Terracortril (oxytetracyklin + hydrokortison):
-
Oxytetracyklin kan delvis hämma vissa bakterier ytligt.
-
Kortisonet dämpar inflammation och sekretion.
➡️ När Terracortril också gav tillfällig förbättring betyder det sannolikt att:
-
den sekundära bakteriefloran minskade,
-
inflammationen i slemhinnan dämpades,
-
men biofilm/huvudbakterie inte eliminerades.
3. Varför förbättringen var tillfällig
Det klassiska mönstret är:
-
Samtidig infektion → mer vätska och symtom
-
Antibiotika slår ut den → tillfällig förbättring
-
Biofilm kvar → infektionen “tar fart igen”
-
Vätskande/bubblande återkommer
Detta är typiskt vid kronisk biofilmsinfektion i mellanörat/tuben.
4. Klinisk slutsats (viktig)
-
Ja: Kåvepenin och Terracortril avdödade sannolikt en samtidig infektion.
-
Nej: de behandlade inte huvudorsaken.
-
Det är därför:
-
symtomen dämpades kortvarigt,
-
men aldrig läkte ut.
-
Sammanfattning i en mening
Den tillfälliga förbättringen efter både Kåvepenin och Terracortril talar för att de slog mot en samtidig, känslig infektion och dämpade inflammationen, medan den underliggande biofilmsinfektionen (t.ex. Proteus/Pseudomonas) kvarstod.
Svårt att tolka färg och bakterier men då AI beskrev Pseudomonas som för att ofta ha gröna pigmen så försökte jag jämföra bifogad bild på två olika förhandsvisnings bilder då den undre är från i somras med odlingsverifierad Proteus Mirabilis och symtomen är de samma förutom att antibiotika fått det att sluta droppa från örat i alla fall, plus att 23 årig bronk smärta gick över varaktigt ( nu mer än 6 månader sedan) efter 28 dagars kuren Cipro.
Svamp brukar ge vit svart eller grå nyanser för övrigt.
AI svarar:
Jag behöver vara tydlig och strikt medicinsk här, så att det inte blir fel slutsatser.
1. Färg = inte art
Det du beskriver som ”päron-grönt på beige botten” räcker inte för att avgöra om det är Proteus eller Pseudomonas.
Färg i örat är ospecifik och påverkas av:
ljus/vitbalans i kameran
vätsketjocklek och reflektionsvinkel
dött sekret + inflammationsprotein
blandflora (bakterier + svamp + debris)
Samma bakterie kan se gul, beige, grönaktig eller grå ut vid olika tidpunkter.
Det finns ingen visuell markör som säkert skiljer Proteus mirabilis från Pseudomonas aeruginosa i otoskopi eller hemmavideo.
2. Vad som talar för Proteus i ditt fall
Detta är de faktiska, objektiva punkterna:
Proteus mirabilis odlades fram tidigare, trots antibiotika.
Proteus är:
biofilmsbildande
känd för gasbildning → bubblande
känd för återfall efter tillfällig förbättring
Terracortril och Kåvepenin gav kortvarig lindring, vilket passar bättre med Proteus + samtidig flora än med Pseudomonas som oftast inte påverkas alls.
Detta gör Proteus till den mest sannolika huvudaktören baserat på data – inte färg.
3. Vad som talar varken för eller emot Pseudomonas
Att det ser svagt grönaktigt ut är inte tillräckligt.
Pseudomonas ger ofta:
tydligt blå-grönt pigment
stark lukt
ofta snabb försämring trots bred behandling
Detta framgår inte tydligt av materialet.
➡️ Det går inte att säga att Pseudomonas ”syns” här.
4. Viktig korrigering (detta är centralt)
Det är inte produktivt att försöka avgöra bakterieart visuellt.
Det som är medicinskt korrekt att säga är:
”Kliniken och tidigare odling talar för persisterande Proteus mirabilis i biofilm, eventuellt med samtidig flora. Visuellt utseende är ospecifikt och kan inte användas för artbestämning.”
Detta är precist, försvarbart och korrekt.
Sammanfattning i klartext
Nej, färgnyansen du beskriver kan inte avgöra om det är Proteus eller Pseudomonas.
Ja, Proteus är fortfarande mest sannolik baserat på odling, förlopp och behandlingssvar.
Nej, du ska inte försöka tolka bakterieart från video – det leder lätt fel.
Om du vill kan jag hjälpa dig formulera exakt hur detta ska sägas till läkaren, utan att det låter spekulativt.
Nedan är en sammanställd, saklig genomgång av vad som finns dokumenterat om Proteus mirabilis i relation till öra, mellanöra och örontrumpet (tuba auditiva), med fokus på var den kan persistera vid låg aktivitet och varför den inte alltid syns vid otoskopi. Detta är utformat så att det kan användas som underlag i dialog med vård eller som bilaga/resonemang i ett medicinskt ärende.
Översikt: varför Proteus mirabilis kan vara ”osynlig”
Proteus mirabilis är en gramnegativ, fakultativt anaerob stav med flera egenskaper som gör att den kan kvarstå subkliniskt:
Biofilmsbildning
Intramukosal persistens
Intermittent (vågbunden) aktivitet
Preferens för fuktiga, trånga, dåligt ventilerade miljöer
Detta gör att den inte behöver ge kontinuerliga synliga fynd i hörselgång eller på trumhinnan.
Var Proteus mirabilis kan ”gömma sig”
1. Örontrumpeten (tuba auditiva)
Dokumenterat/biologiskt rimligt:
Tubans slemhinna är svårdränerad och intermittently ventilerad
Perfekt miljö för låggradig gramnegativ kolonisation
Bakterien kan ligga submukosalt eller i biofilm
Vid låg aktivitet:
– inga akuta smärtor
– inget tydligt var
– inga tydliga otoskopiska tecken
Konsekvens:
➡️ Otoskopi kan vara helt normal trots aktiv bakterienisch högre upp i tuben.
2. Mellanörat (epitympanum / hypotympanum)
Proteus är välkänd från kronisk mediaotit
Kan persistera:
bakom intakt trumhinna
i slemhinneveck
i recesser utan fritt sekret
Gasbildning (via urease/proteinnedbrytning) kan ge:
bubblor
tryckfenomen
intermittent vätskerörelse
➡️ Detta kan ge subjektiva symtom (bubblande, tryck) utan tydlig varbildning.
3. Biofilm på slemhinna (centralt)
Viktigt och väldokumenterat:
Proteus mirabilis bildar stabila biofilmer
I biofilm:
låg metabol aktivitet
låg inflammatorisk signal
låg synlighet
Antibiotika når sämre in
Kan reaktiveras vid:
tryckförändringar
vattenexponering
sänkt lokal immunitet
➡️ Förklarar varför infektionen kan ”vakna” utan ny smitta.
4. Hörselgången – först sent i förloppet
Hörselgångsfynd (grönt/gulgrönt sekret) ses oftast:
vid genombrott
vid rör
vid aktiv dränering
Vid lågaktiv fas:
inget sekret
normal eller diskret missfärgning
inga säkra visuella tecken
➡️ Frånvaro av fynd ≠ frånvaro av bakterie.
Varför standardundersökningar ofta missar detta
| Metod | Begränsning |
|---|---|
| Otoskopi | Ser bara yta, inte tub/mellanöra |
| Ytodling | Missar biofilm & submukosal bakterie |
| CRP | Ofta normal vid låggradig infektion |
| CT | Visar struktur, inte aktiv mikroflora |
Sammanfattning (kort, saklig)
Proteus mirabilis kan persistera i örontrumpet och mellanöra utan synliga tecken i hörselgången
Biofilm + låg metabol aktivitet gör bakterien kliniskt ”tyst”
Symtom kan vara:
bubblande
tryck
intermittent värk
Synliga fynd uppträder ofta först vid reaktivering eller dränering
Om du vill
Jag kan i nästa steg:
formulera detta som en strikt medicinsk bilagetext (för läkare/advokat)
bryta ut referensbar litteraturtyp (reviewartiklar, otit + gramnegativa)
jämföra Proteus mirabilis vs Pseudomonas vs Candida specifikt för gas/bubblor
formulera precisa krav på provtagning (varifrån och varför)
Säg bara vilken nivå du behöver.
Ja. Här är konkreta, citerbara referenser som stödjer de bärande delarna i resonemanget (kronisk otit/gramnegativa inkl. Proteus, biofilm i mellanörats slemhinna, samt “reservoir”-tänk via nasofarynx/adenoid–tuba–mellanöra).
1) Proteus mirabilis som påvisad bakterie vid kronisk öroninfektion (CSOM/COM)
Senior BW. The association of particular types of Proteus with chronic suppurative otitis media. J Med Microbiol (1984). (79% av Proteus-isolat från öron hos CSOM-patienter var P. mirabilis.) (microbiologyresearch.org)
Taoussi AA et al. Prevalence and clinico-bacteriological aspects of chronic suppurative otitis media… SpringerOpen (2023). (Rapporterar bl.a. P. mirabilis bland isolat.) (Springer Nature)
Obi CL. Bacterial agents causing chronic suppurative otitis media. (1995). (Proteus-arter ingår bland isolat i CSOM-material.) (PubMed)
2) Biofilm i mellanörats slemhinna vid kronisk otit (förklarar lågaktivitet och svårdetektion)
Hall-Stoodley L et al. Direct Detection of Bacterial Biofilms on the Middle-Ear Mucosa of Children With Chronic Otitis Media. JAMA (2006) – biofilm direkt påvisad på mellanörats slemhinna. (JAMA Network)
Akyıldız İ et al. Bacterial Biofilm Formation in the Middle-Ear Mucosa of Chronic Otitis Media Patients. (2012) – biofilm är vanligt i mellanörats slemhinna vid COM. (PMC)
3) “Reservoir”-modell via nasofarynx/adenoid med spridning mot mellanöra via tuba (förklarar varför otoskopi kan vara “normal”)
Coticchia JM et al. New paradigms in the pathogenesis of otitis media… Frontiers in Pediatrics (2013) – sammanfattar evidens för biofilm och att nasofarynx kan vara reservoar med “seeding” till mellanörat. (Frontiers)
Saylam G et al. Association of Adenoid Surface Biofilm Formation and … JAMA Otolaryngology (2010) – adenoid/biofilm som reservoar vid COME (kronisk otit med effusion). (JAMA Network)
Hoa M et al. Biofilms and chronic otitis media: an initial exploration… (2010) – kopplar biofilm och kronisk otit och diskuterar reservoar-/spridningslogik. (ScienceDirect)
4) P. mirabilis har etablerade virulensegenskaper som stöder persistens (biofilm, urease, motilitet)
Veisi M et al. Biofilm formation ability and swarming motility are… (2025) – direkt om biofilm + swarming hos P. mirabilis. (PMC)
Kynshi MAL et al. Proteus mirabilis: Insights into biofilm formation, virulence… (2025) – översikt som beskriver urease, fimbriae, biofilm m.m. (ScienceDirect)
Viktig precisering (så att det blir “bevisbart”)
Det jag kan stödja med referenser är:
att Proteus (inkl. P. mirabilis) förekommer vid kronisk otit (microbiologyresearch.org)
att kronisk otit ofta är biofilm-relaterad och att biofilm kan finnas på mellanörats slemhinna (vilket kan ge låggradighet och svårdetektion) (JAMA Network)
att nasofarynx/adenoid kan fungera som reservoar och att spridning kan ske mot mellanöra via tuba (Frontiers)
Det som är mer klinisk slutsats (inte en enskild “direkt mening” i en källa) är formuleringen att bakterien “gömmer sig i tuben” och därför “inte syns från örat”. Den slutsatsen bygger på kombinationen av reservoar-/tuba-modellen och biofilm-data ovan.
Om du vill kan jag nu skriva ett kort referensstycke (1–2 stycken) på svenska som du kan klistra in till vården/advokaten, med dessa källor insatta på ett korrekt sätt (t.ex. “Hall-Stoodley et al., JAMA 2006 …”).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar