Jag ställer samma två frågor till två AI:n.
1, Co2 utsläppen från EUs vägtrafik fordon, hur mycket beräknas det vara per år ?
2, Hur många träd motsvarar det (med vardera ca 25 kg CO2 bindning per år , givet efter en viss storlek) ?
ChatGPT (utan abonnemang)
Svar 1)
1. Vägtrafik totalt (EU-27)
≈ 764 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år
(Inkluderar personbilar, lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar.)
2. Personbilar (endast)
≈ 450 miljoner ton CO₂ per år
(Ca 13 % av EU:s totala utsläpp.)
Svar 2)
Beräkning:
-
Vägtrafikens utsläpp: 764 miljoner ton CO₂/år
-
Ett träd kan binda ungefär 25 kg CO₂/år = 0,025 ton CO₂/år
Antal träd som krävs:
≈ 30,6 miljarder träd
Det är alltså ungefär trettio miljarder träd som behövs för att kompensera EU:s vägtrafikutsläpp på årets basis, under antagandet att varje träd är moget och binder 25 kg CO₂ per år.
Gemini , med abonemang, svarar så här:
Svar 1)
Utsläppen av växthusgaser från vägtransporter inom EU:s 27 medlemsländer uppgår till över 700 miljoner ton koldioxidekvivalenter (MtCO2e) per år.
Här är en mer detaljerad inblick baserad på de tillgängliga uppgifterna från EU-källor (även om de exakta siffrorna varierar något beroende på källa och mätår):
Storleksordning: Transportsektorn (inklusive vägtrafik, flyg, sjöfart, tåg) står för en betydande del av de totala utsläppen i EU. Vägtrafiken är den största källan inom transportsektorn.
Historisk data: Innan pandemin låg vägtrafikens utsläpp på en nivå runt 700–750 MtCO2e per år. Under 2020 och 2021 minskade utsläppen tillfälligt på grund av pandemin, men de har därefter tenderat att öka igen.
EU:s mål: EU har som mål att minska utsläppen från transporter med 90 procent till 2050 jämfört med 1990 års nivåer, som en del av den Europeiska gröna given.
Vägtransporter står för majoriteten av utsläppen från transporter i EU, och de har visat sig vara svåra att minska snabbt.
Svar 2)
Det är en intressant jämförelse!
Med den siffra du angav, **25 kg CO2-bindning per träd per år**, kan vi göra en överslagsräkning. (Det är viktigt att notera att 25 kg CO2/år är en vanlig schablon för ett genomsnittligt, växande träd, men den exakta mängden varierar kraftigt beroende på trädslag, ålder, storlek och växtplats.)
Vi använde tidigare uppskattningen att EU:s vägtrafik släpper ut **över 700 miljoner ton koldioxidekvivalenter (MtCO2e) per år**. Låt oss använda $700\text{ MtCO2e}$ för beräkningen.
### Beräkning
1. **Omvandla ton till kg:**
$$700\text{ miljoner ton} = 700 \times 10^9\text{ kg CO}_2\text{e}$$
2. **Dela det totala utsläppet med bindningsförmågan per träd:**
$$\text{Antal träd} = \frac{\text{Totala utsläpp i kg}}{\text{Bindning per träd i kg}}$$
$$\text{Antal träd} = \frac{700,000,000,000\text{ kg}}{25\text{ kg/träd}}$$
$$\text{Antal träd} = 28,000,000,000\text{ träd}$$
### Slutsats
För att binda de årliga utsläppen på cirka $700\text{ MtCO}_2\text{e}$ från EU:s vägtrafik, skulle det teoretiskt behövas **28 miljarder träd** som vart och ett binder $25\text{ kg CO}_2$ per år.
Detta illustrerar den enorma skalan på utsläppen från vägtrafiken. Som jämförelse har Sverige totalt uppskattningsvis **87 miljarder träd**, men en stor del av dessa träd har redan uppnått sin maximala tillväxt och binder därför inte koldioxid i den höga takten längre.
Vill du veta hur mycket utsläppen från vägtrafiken har minskat/ökat de senaste åren?
Det intressanta här är att Sverige har 3 gånger så många träd som skulle behöva planteras för att hämta in EU:s 27 medlemsländers årliga utsläpp av CO2, så nästa fråga blir till AI:n blir hur stor yta skulle det motsvara/ täcka i kust/flod nära områden i till exempel Sahara och hur lång tid skulle det ta att få fram dessa plantor som bör vara av snabbväxande arter.
Chat GPT
Svar 3)
Antaganden och utgångspunkter (klart och kort):
-
Behov: 30,56 miljarder träd (tidigare beräkning).
-
Sverige: 87 miljarder träd → en tredjedel ≈ 29 miljarder träd (nära behovet).
-
Planttäthet vid plantering (vanliga spann för snabbväxande planteringar): 500 / 1 000 / 2 000 träd per hektar.
-
Omräkningar: 1 ha = 0,01 km², 1 km² = 100 ha.
-
Ytbehov för 30,56 miljarder träd (olika tätheter)
-
500 träd/ha → 61 120 000 ha = 611 200 km²
-
1 000 träd/ha → 30 560 000 ha = 305 600 km²
-
2 000 träd/ha → 15 280 000 ha = 152 800 km²
I procent av Saharas yta (~9,200,000 km²):
-
500 träd/ha → ≈ 6,6 % av Sahara
-
1 000 träd/ha → ≈ 3,3 % av Sahara
-
2 000 träd/ha → ≈ 1,7 % av Sahara
-
Ytbehov om du använder en tredjedel av Sveriges träd (≈29 miljarder träd)
-
500 träd/ha → 580 000 km² (≈6,3 % av Sahara)
-
1 000 träd/ha → 290 000 km² (≈3,15 % av Sahara)
-
2 000 träd/ha → 145 000 km² (≈1,58 % av Sahara)
-
Tid tills träden ger avsedd bindning (snabbväxande arter) — realistiska spann:
-
Produktion av plantor i plantskola: 0,5–2 år (beroende på art och metod).
-
Överlevnad och etablering i fält (särskilt i torra områden): de första 1–3 åren är kritiska; betydande mortalitet utan bevattning/åtgärder.
-
Tidsram till betydande koldioxidupptag ≈ 25 kg CO₂/träd/år: typiskt 5–15 år i gynnsamma, bevattnade och näringsförbättrade förhållanden; i marginala, semiarida förhållanden kan det ta 10–20+ år eller aldrig nå full effekt utan konstant skötsel.
-
Viktiga praktiska begränsningar och kommentarer (måste beaktas):
-
Vattenbehov: plantering i Sahara kräver stora mängder vatten (irrigation) eller mycket selektiv användning av naturliga flodnära zoner/oaser — detta är ofta den avgörande flaskhalsen.
-
Markkvalitet och jordförbättring: sandjord behöver substrat, gödsling och ofta vindskydd för att överleva.
-
Logistik och överlevnadsgrad: hög dödlighet kräver överplantering (fler plantor än målet) och långsiktig skötsel.
-
Ekologi och lämplighet: val av arter (t.ex. vissa eukalyptus-, akacia- eller hybridpoppelarter) påverkar vattenförbrukning, invasivitet och lokalt ekosystem.
-
Sociala/legala frågor: markägande, lokalbefolkning, gränsöverskridande vattenanvändning och ekonomiska kostnader.
Sammanfattning (konkret):
-
För att plantera ~30,6 miljarder träd i kust-/flodnära delar av Sahara behöver du ungefär 153–611 tusen km² beroende på planteringsdensitet (2 000–500 träd/ha).
-
Att framställa plantor tar 0,5–2 år i plantskola; att nå full bindningskapacitet (~25 kg/år/träd) tar ca 5–15 år i goda förhållanden (längre i arida förhållanden) och fordrar omfattande bevattning och skötsel.
Vill du att jag räknar kostnad/vattenmängd eller visar konkreta exempel på snabbväxande arter och deras typiska tillväxthastighet?
Gemini:
Svar 3)
Det är en tankeväckande idé att jämföra det nödvändiga antalet träd med Sveriges totala skogsbestånd, och sedan att placera dem i ett utmanande område som Sahara.
Låt oss dela upp svaret i tre delar:
Beräkning av ytan som krävs.
Uppskattning av tidsåtgången för att odla plantorna.
Klimatiska och logistiska utmaningar (särskilt i Sahara).
🌳 1. Beräkning av ytan som krävs
Du konstaterade att cirka 28 miljarder träd skulle behövas.
För att beräkna ytan måste vi göra antaganden om planteringsdensiteten. För storskaliga skogsplanteringsprojekt används ofta tätheter som ligger mellan 500 och 2 500 träd per hektar, beroende på art och syfte.
Vi använder ett måttligt konservativt antagande för effektiv skogsplantering:
Antagande: Vi planterar 1 500 träd per hektar.
Omvandling: 1 hektar (ha) = $0.01\text{ km}^2 = 10,000\text{ m}^2$.
Beräkning
Jämförelse i kvadratkilometer
Svar på ytan:
De 28 miljarder träden skulle täcka en yta på cirka 187 000 kvadratkilometer ($187,000\text{ km}^2$).
Hur stor är den ytan?
Det motsvarar ungefär 42% av Sveriges totala landyta.
Det är ungefär lika stort som landet Syrien eller delstaten Florida (USA).
🌱 2. Tidsåtgång för att odla plantorna
Tiden det tar att få fram 28 miljarder plantor beror helt på storskaligheten och intensiteten i plantskolorna.
Produktionstid per planta: Plantor av snabbväxande arter (t.ex. akacia, eukalyptus eller vissa barrträd) som är redo att planteras ut i torra områden tar vanligtvis 6 månader till 2 år att växa till lämplig storlek på en plantskola.
Kapacitetsutmaning: Världens största plantskolor producerar miljoner, ibland hundratals miljoner, plantor per år. Att producera 28 miljarder plantor skulle kräva en massiv, samordnad global ansträngning.
Om man skulle bygga upp en produktionskedja som kunde leverera 1 miljard plantor per år (vilket i sig är ett enormt mål), skulle det ta 28 år att producera det totala antalet plantor.
🌊 3. Utmaningar i kust-/flodnära områden i Sahara
Att placera skogen i Sahara skapar enorma utmaningar som inte bara handlar om trädets CO2-bindning, utan om dess överlevnad:
Vatten (Det kritiska problemet): Även om du väljer kust- eller flodnära områden (som längs Nilen, Nigerfloden eller kustlinjerna), är tillgången på tillräckligt färskvatten för att etablera och underhålla $187,000\text{ km}^2$ skog i ett torrt klimat extremt krävande. De unga plantorna kräver mest vatten.
Lösning: Enorma avsaltningsprojekt eller massiv bevattning från underjordiska källor/floder skulle vara nödvändigt och kan leda till konflikter om vattenresurser.
Jordmån: Sandig ökenjord saknar ofta de näringsämnen och den förmåga att hålla vatten som krävs för att snabbt etablera en stor skog.
Lösning: Betydande jordförbättring (kompostering, tillsats av lera/organiskt material) skulle vara nödvändig.
Vind och erosion: De nyplanterade träden skulle vara mycket känsliga för sandstormar och vinderosion under etableringsfasen.
Är du intresserad av att veta vilka snabbväxande trädarter som är bäst lämpade för att klara torra, heta klimat (som i utkanten av Sahara)?
Utmaningarna är vatten, jordförbättring tills lövverk, mark biotop etc. gör det själv, och antalet plantor som behövs.
Lösningarna är sol drivna avsaltningsanläggningar och de miljontals människor i närområdena som som skulle kunna få ett jobb dels med planteringsmaskiner, avsaltnings utrustning och driva upp plantor. Jag tror att med en offensiv mot torkan och alla det problem som detta löser runt om kring, så tar det inte 28 år, och om så, så är det bara att sätta igång på direkten.
Man kan ju även ansvara för sin egen del nationellt- så att alla förstår att man lägger inte ner kärnreaktorer när elen behövs till el drivna fordon - men samplanerar inköp av utrustningar.
Blir det väldigt varmt och alla glaciärer smälter bort under tiden - med stora störningar bland annat på Golfströmmen - så får man helt enkelt simulera ett stort vulkan utbrott med ofarliga aerosoler som minskar instrålningen av kortvågig strålning från solen.
Jag började för drygt 20 år sedan skriva insändare om öken planteringar för att motverka krig om munsbitar, dödliga pensionssystem och hade man börjat då så hade man tvingats freda öknar från trädplanteringar om flera länder förstått att torka på en vatten planet blir svårt att förklara för någon UFO besättning som landar.
Jag vet att det finns andra problem som salt inträngningar, albedo värden etcetera men lös dem då de uppstår och börja plantera nu, som sagt det finns nödlösningar med tex simulerat kylande vulkanutbrott =Stratospheric Aerosol Injection (SAI)
| Skikt (Sfär) | Höjd (Ungefärlig) | Temperaturutveckling | Huvudegenskaper |
| 1. Troposfären | 0 till approx 8-15 km | Sjunker med höjden. | Innehåller nästan allt vatten och är där allt väder sker. Den är turbulent och har vertikal luftrörelse. |
| 2. Stratosfären | approx 15 km till approx 50\km | Ökar med höjden. | Innehåller ozonskiktet, vilket absorberar UV-strålning och orsakar temperaturökningen. Luftflödet är stabilt; platsen för SAI (geoteknik). |
| 3. Mesosfären | approx 50 km till approx 85 km | Sjunker med höjden. | Det kallaste skiktet i atmosfären (temperaturen kan sjunka till $-90\text{ °C}$). Där de flesta meteorer brinner upp. |
| 4. Termosfären | approx 85 km till approx 600 km | Ökar kraftigt med höjden. | Luftmolekylerna är extremt få, men de är mycket energirika (heta). Här uppstår polarskenet (Aurora Borealis/Australis). Internationella rymdstationen (ISS) kretsar i detta skikt. |
| 5. Exosfären | approx 600 km och uppåt | Varierande. | Atmosfärens yttersta gräns, där molekyler kan undkomma ut i rymden. Den tunna atmosfären går gradvis över i rymden. |
The Great Green Wall (Stora Gröna Muren)
1. Hur länge har det pågått?
Lansering: Initiativet lanserades officiellt av Afrikanska Unionen (AU) år 2007.
Historik: Idén om att plantera en trädlinje för att stoppa öknen har dock funnits i flera decennier.
Utveckling: Projektet har under årens lopp utvecklats från att vara en enkel "mur" av träd till att bli ett bredare, integrerat utvecklingsprogram som fokuserar på hållbar markförvaltning, vattenuppsamling och skapande av gröna, produktiva landskap.
| Målsättning till 2030 | Uppnådda resultat (Ungefärliga, vid senaste mätningar) |
| Återställd landyta: 100 miljoner hektar | Över 25 miljoner hektar (vissa källor nämner upp till 60 miljoner hektar återställd mark beroende på definition. |
| Träd planterade: Inget officiellt totalmål för antal träd, men ambitionen är gigantisk. | 26.4miljoner träd (specifika projekt bidrar med många fler). Enskilda partnerorganisationer har planterat tiotals miljoner träd. |
| Koldioxidbindning: 250 miljoner ton | Fortlöpande process. |
| Skapa gröna jobb: 10 miljoner jobb | Över 20,000 jobb skapade, med ambition att uppskalas enormt. |
