Historik
Initialt 1997 var det ett bråk med min dåvarande tjejs ex, som tog med sig ett gäng
efter att han släppts från fängelset efter att ha hotat hennes familj. Jag började se
nya personer efter att jag hade flyttat till Lilla Essingen efter några månader , men
direkt stött på en vän till hennes ex – Jib kallar jag exet för i texten – på en bar. Vi
skulle mötas där och prata om saken dagen efter då det var mycket allvarliga hot
som Jib uttalat. Dessa nya personer var trevliga, men flera pratade om Palme, så
även en LK som jag direkt tänkte var en civilpolis, men senare blev jag osäker på det
av olika anledningar. Dessutom frågade Per Kristian S som bodde vägg i vägg med
mig i min nya andrahandsbostad där på Lilla Essingen,efter en tid om jag ville gå
med i och spana mot en extremgrupp
LK berättade senare att han varit ABAB-vakt och stängt en T-baneingång efter
mordet på Olof Palme. Han berättade även att han varit förste talare på SSU (han
var nog 42 år då) 1998, då jag berättade att jag röstat på Moderaterna i valet det
året. Senare sade han sig ha varit U-båtsbefäl, och 1999 (kan ha varit samtidigt)
sade han att han var polis (jag såg honom i polisuniform i en förortstidning 2000–
2002 och jag tog senare en kopia på Kungliga biblioteket).
Vid 1999, efter flera stressande manövrar (de hade kört liknande med folk som
kunde springa mot mig eller hålla handen innanför jackan tittandes mot mig etc., och
två civila personer hade frågat om jag ville bli polis på udda ställen),och jag hade
jobbat mycket hårt och med ständiga uppblossande infektioner med huvud- och
öronvärk, men tyvärr utan CRP-svar eller feber oftast. så hotade Per Kristian mig
med att om jag inte gick till ett möte på kattemyndigheten så kunde det hända den
person jag initialt hade fått hotad, något. Då jag tänkte att jag dels blivit drogad minst
en gång och varit med om mycket stressande manövrar som jag beskrivit, utöver
redan då nära olyckor, så blev jag mycket rädd att de kanske skulle stressa ihjäl
denna tredje person eller arrangera en olycka. Så jag lade mig platt där och andades
inte ett ord om dessa, och tänkte att det var något misstag. Alternativt då jag nämnt
dem på telefon för att varna vänner att jag kunde ha polisspan på mig, då sade LK:
”inte kul om internutredningen knackar på dörren”, och ytterligare då jag skjutsade
honom till bankomaten: ”jag har väl inte gjort dig något”, men senare: ”vi kom, vi såg,
vi segrade” och såg lugnare ut. Han hade svarat i telefon till ett ställe jag ringt till
(kopplat samtalet till sig själv, och jag kände mycket väl igen hans röst) och frågade
om jag visste vilka mina vänner var, och jag sade ”ja” och tänkte ”inte ni”.
Per Kristian hade också innan pikat om att man skulle slå upp saker och ting plus att
man kunde se orden i orden och att man kunde gå fram och tillbaka i texter. Jag,
som var trött på korsord och undrade om de ville lära mig ett hemligt kodsystem,
tyckte det var intressant, men det var utbrännande då man inte hade något facit.
Ytterligare senare kom Robban efter att jag blivit mycket trött och skrämd av hotet
och sade: ”det finns specialister på psykisk tortyr”, och jag hade förstått det då.
Efter det, då jag flyttade runt år 2000 och framåt, fick jag i andrahandsbostäder alltid
väckningar frekvent. Den mest ”slumpmässiga” händelsen var då jag på Lilla
Essingen hade en översvämning från grannen ovan, som jag ofta hört vanka lugnt
fram och åter på sitt golv mitt tak, och bara något år senare i stan, dit jag flyttade, en
översvämning från ytterligare en granne ovanför som man påstod var en gammal
advokat som de slagit runt på. Exempel på slumpmässiga händelser till kan jag
ange, utöver att se samma personer vart man än åkte i Stockholm (varav två
provocerande tog jag bild på 2011 och anmälde för stalking 2016), var till exempel
då jag var på Expressens husets källare där det finns ett gym, Oasen, och skulle
hem och tog hissen som började skena hastigt upp och ner. Samma sak hände en
tid senare uppe på stadsdelsnämnden i deras hiss, där hissen skenade hastigt upp
och ner. Översvämningar och skenande hissar sker i par och aldrig innan eller efter.
Som sagt, jag hade massor av bekymmer med dels dessa, dels hälsan, men
jobbade alltid och undrade vad som hänt med dem och varför de höll på. Jag hade
blivit intresserad av en kvinna där på Lilla Essingen också. På vintern 2002–2003 så
blev att rep /livlina släpp, där jag precis skulle släppa a och fånga upp mig med
linan, och funderade inte mer på just det då jag tänkte att han som gjorde det var
någon i LK-gruppen (eller emot, som internutredningen) efter hur han pratade och
betedde sig. Men dagen efter, då han betedde sig annorlunda och inte tittade mig i
ögonen, så slog mig tanken att han gjorde det väl i trötthet och med en dum tanke
och inte med flit, för han hade inget på kroken att göra utan att säga till eller linda
upp, utan den låg som vanligt med repet fäst i mig.
Senare på sommaren, på en camping där jag bodde, då sökte jag efter hur man
anmälde en person till JO, och flera nya nyfikna grannar länge sökte min
uppmärksamhet. Dels en som bara kom fram till mig en dag och sade att där (rakt
över gatan) bodde Sigvard Cedergren, sedan vände han och gick in. Ytterligare en
av två som bodde i en stuga sade en dag till mig att ”talar man om konstiga saker så
kan man bli inlåst på mentalsjukhus under lång tid för paranoia”. Jag undvek dessa
och hade bara svarat dem kort och artigt. I alla fall, jag tror det var här, som sagt, jag
började titta efter JO mer då jag fått omnämnanden och konstigt yttrande av en
person runt en händelse i Göteborg, vilket jag behövde klaga på om jag senare
skulle bli trodd om jag behövde ange LK-gruppen. På sommaren sker en
vansinneskörning i Gamla Stan med två dödade och många skadade och jag tänkte
att det kan vara lätt att orsaka en olycka för någon och tog illa vid mig av den. Oron
för hoten jag fått och att repet släpptes började gnaga och dessa som hotade med
mentalsjukhus-inläggning om man pratade om ”konstiga saker” förstod jag skulle
kunna få rätt ske om det var tillräckligt många villiga runt som hjälpte till med subtila
händelser om att det kan hända någon något, vilket gör att man håller tyst och står ut
(lycka till och berätta om LK-gruppen om de låst in dig på mentalsjukhus för
paranoia, lycka till). Jag började fundera på vad dessa LK-gruppare var för några
egentligen.
Jag lämnade in JO-anmälan och det blev en utredning som inte ledde någonstans.
Jag hade fått en ny lägenhet i andra hand och flyttade dit, men återigen en
fridstörare som väckte mig på nätter och en ny granne bredvid som snackade skit
om mig senare.. Just den personen som jag hyrde av då hade jag sex år innan
nämnt att jag ville skydda, så de kan ha stämt i bäcken och arrangerat sig som nya
grannar, då denne flyttade dit. Eller så utnyttjade han under att jag bodde i andra
hand, då han spelade datorspel så att möblerna darrade uppe hos mig och
följaktligen väckte mig igen, som på ställe efter ställe innan, där den som bott innan
bara hade hört svagt ibland hans spelande. Senare på vintern kom han igång igen
strax innan nyår till 2004 och jag var trött, oroad över det som hänt på sommaren
och hade druckit brännvin och öl och ville bara sova. Så jag tog en klunk ur en
Theralenflaska och gick in i koma men pratade i telefon samtidigt. Jag vaknade upp
dagen efter, utvilad, men såg ett telefonnummer på telefonen som jag kände igen då
jag hade samma på en tidnings tipstelefon och har fragment av att jag blev
rundkopplad och att jag fick säga ”koppla” så kopplades samtalet från
nummerupplysningen vidare och jag pratade nog om LK-gruppen, och ingen
reaktion. Så jag tog nog på mig världens alla brott, och förmodligen otrevlig då jag
ville att de skulle lägga på då jag visste att telefonen länge var avlyssnad,
förmodligen för att det skulle bli en utredning. Hade gjort samma 1998, men nog
ångrat mig i koman och vände det mot mig själv även där. Stress, brännvin och
koma, plus annars ständig värk i bihålor och öron lunga är ingen bra kombo, men
därefter ser jag lite saker och dessutom anmäler Per Kristian för hotet 1999. Sedan
avvaktar jag med flera händelser runt mig med fortsatt strul, men lite annorlunda,
och jag mejlade från mitt jobb på Arla 2006 och ändrade ett vittnesmål jag gjort i
Palmeutredningen 1988 och 1989, då jag funderade på om det var det som de ville
att jag skulle korrigera då det var så mycket ihållande störningar och fel. Från de få
nya jag stötte på kom prat som rörde Palmemordet (innan hade en jag sett ofta,
kommit bakom mig på en buss och sagt tyst ”vi trodde du var ryss” så jag trodde att
det möjligen var att man skulle låta som en tok om jag nämnde Palme, ryssar och
LK-gruppen).Jag hörde inget av Palmeutredarna så jag skickade en kopia 2009 ,
sedan raderades mina bägge mejlkonton av mejlföretagen
Först efter mycket mer strul, frånvaro av läkarvård med ideliga infektioner (som jag
nu till och med har sett att man har förfalskat, ändrat och ljugit i ÖNH-journaler) såg
jag mitt namn i en blogg. Där hade man vinklat det till att min bil, som parkerad blev
påkörd och skrotmässig av en ambulans 1985 12 27 , skulle ha blockerat Sigvard
Cedergrens färd förbi mordplatsen då Palme mördades precis innan skotten. Utöver
det stod det om mitt sällskap mellan 1985–1986, även i kommissionen efterny
starten 1996 till 1999 att hon misstänktes ha tagit Palmes skattebesvär och raderat
databanden bara timmar innan mordet samma kväll på Länsrätten där hon jobbade
som förstenotarie, och där hon med all säkerhet kände till rutinerna med att chefen
där alltid tog in en kopia på ärendena på sitt rum. Så bara en som inte känt till det
kan ha till exempel spillt kaffe på det och hoppats på att man trott att det var posten
som slarvat bort det och att de aldrig nått Länsrätten. Hon var väldigt stolt över sitt
jobb för övrigt.
Annie F hade trott att vi åkt i min bil och angett nästan rätt registreringsnummer och
Sigvard Cedergren angav bilen som en vit Volvo. Så jag förstår att detta rönt intresse
så jag kontaktade bland annat polisen som hade kopia på krocken och lade ut
offentligt på sidorna och hade trott att det skulle redan innan gå att anmäla LK-
gruppen när jag väl fick ork och tänkte då jag förstod allt nämnande om Palme att
detta var förklaringen att nu skulle det bli en smal sak om jag ville, men det är locket
på.
Jag har ju varit utsatt för väldigt grova brott under så lång tid och med det LK sagt
om sig själv och sin roll som ABAB-vakt runt Hötorget, plus att Länsrätten hade
ABAB som vakter, och det faktum att ingen runt honom eller han nämnt mig i
samband med mordet. Så jag funderade på om det var meningen att fånga upp
potentiellt för dem farliga vittnen, utöver det jag sett kring dem. Så jag tipsade
Palmeroteln om honom då han hade möjlighet och förmåga att utföra handlingen,
alternativt hjälpa till att skydda gärningsmannen. Kort efter detta fick jag ett möte av
en bil i hög fart på min sida.
PU förhörde mig inte alls, men jag fick veta att mejlet jag skickat från Arla 2006 inte
fanns, men kopian från 2009. Min tolkning av det är möjligen att ingen skulle höra
mig eller undra varför jag hört av mig just då, 20 år efter mordet.
Då inget händer, förutom lögner och fortsatta tråkigheter på arbetsplatsen så att det
blir omöjligt att jobba kvar, dels av en som förmodligen blivit värvad alternativt att de
förstod att jag skulle söka det jobbet, och placerad honom där och som bland annat
visste saker om mig som denne inte borde. Och att facket var med och skrev en
falsk varning om mig med falska uppgifter och dessutom hade arbetsgivaren vid en
nackskada fått ÖNH-vårdens papper till sig, vilket jag har på band plus att det som
läggs fram mot mig i varningen inte stämmer. Då raserades hela den ekonomi jag
byggt upp och kommit bort från Kronofogden, trots att jag levt under
existensminimum i 20-tal år och hållit mig på rätt sida av lagen och försökt bli fri från
sjukdomen, vilket nu visat sig vara fyra stycken tröttande och värkande sjukdomar.
Jag åkte till och med till Estland för att få opererat i bihålor på ena sidan. Då
trakasserierna fortsatte så bestämde jag mig för att anmäla mordförsöket från
vintern 2002–2003, för då måste de utreda allt och han har ingen rätt att ta mitt liv,
även om det var andra liv jag var mer rädd över.
Jag skriver då direkt till en åklagare, då min stalkinganmälan 2016 blev ifrågasatt
som då jag frågade varför inte bägge personerna som jag fotade och anmälde
syntes i anmälan, så svarade de att det fanns det ingen plats för. Och när en kvinnlig
polis ringer mig på en lördag om detta och säger ”du låter som ett sjukhusfall”, så
lämnade jag in en klagan med inspelningen till JO, men ingen åtgärd då heller. Så
jag fann för gott att vända mig direkt till Särskilda åklagarkammaren. De skickade det
till en åklagare som med rubriceringen ”tjänstefel” svarade att det inte gick att se att
ett brott förövats. Liknande med överprövningen och jag har inte orkat ta det till
Riksåklagaren ännu, då jag efter operationen i Estland och rörinsättning i höger öra
höga blodvärden, plus nu två väntande operativa behandlingar för livslångt besvär
och behandling mot tog långtradarkortet efter 20 år som lastbilschaufför och orkade
börja läsa in gymnasiekompetensen och just nu studerar på Stockholms universitet,
58 år gammal.
Lars Schnell
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar