Smidigt nu för artbestämning och resistens läget mot tex 2011 då jag gjorde ett Bal

 Smidigt nu för artbestämning och resistens läget mot tex 2011 då jag gjorde ett Bal

Jag: Så på nt sjukhus så bör de använt denna Maldi-tof och då vet vilket resistensmönster den har ?

ChatGPT: Delvis.

MALDI-TOF används för artidentifiering, inte resistensbestämning. Den säger alltså att bakterien är Proteus mirabilis (eller annan art) – men inte vilka antibiotika den tål.

För att ta reda på resistensmönster görs separata tester, vanligtvis:

VITEK 2 eller Phoenix – mäter bakteriernas tillväxt i olika antibiotikakoncentrationer → ger MIC-värden (minsta hämmande koncentration).

Diskdiffusion (Kirby-Bauer-metoden) – bakterier sprids på agar, pappersskivor med antibiotika läggs på, och zonernas storlek tolkas enligt EUCAST-standarder.

Snabba PCR- eller immunologiska tester (om misstanke om t.ex. ESBL, karbapenemresistens).

Sammanfattning:

MALDI-TOF = exakt artbestämning (inom minuter).

VITEK 2 / Phoenix / diskdiffusion = resistensprofil (inom 12–24 h).

På Norrtälje sjukhus (eller andra svenska sjukhus efter ca 2015) används därför ofta båda systemen parallellt: MALDI-TOF för snabb artidentifiering och sedan VITEK 2 eller diskdiffusion för resistens.



Korrekt.

**Tidslinjen mer exakt:**

* **2008–2010:** MALDI-TOF började användas i forsknings- och utvecklingssyfte på vissa universitetssjukhus i Europa.
* **2011–2012:** De första svenska laboratorierna (t.ex. Karolinska, Sahlgrenska, Lund) började införa MALDI-TOF för klinisk diagnostik parallellt med VITEK 2.
* **2013–2015:** Metoden blev etablerad som rutinverktyg i de flesta regionsjukhus.
* **Efter 2016:** Standardiserad och spridd även till länssjukhus.

Alltså: praktisk **klinisk användning i Sverige började runt 2011–2012**, men blev **standard** nationellt först **2014–2016**.


alltid?

Ja, i praktiken alltid när bakterien bedöms som potentiell patogen och inte som tydlig kontaminant.

Rutinen i svenska mikrobiologilabb:

Kolonier växer fram → MALDI-TOF används för artidentifiering.

Om arten är kliniskt relevant (t.ex. Proteus mirabilis, E. coli, Pseudomonas, Staphylococcus aureus osv.) →
→ resistensbestämning görs obligatoriskt med VITEK 2, Phoenix eller diskdiffusion.

Om fyndet är uppenbart kontaminant (t.ex. hudflora i blandflora) → ingen resistens testas.

Det betyder:

Vid BAL-prov, blododling, urinodling eller sår med klinisk infektion görs resistensbestämning alltid.

Vid sekundära eller tveksamma prover (t.ex. låga mängder blandflora) kan resistensbedömning hoppas över.

Så om ditt BAL-prov tex visade Proteus mirabilis som huvudfynd, skulle resistensmönster normalt alltid ha bestämts.
Om däremot laboratoriet bedömde växten som obetydlig eller kontaminant, kan de ha utelämnat resistensanalysen.


Jag: Men om man nu fått ett tydligt svar från örat så bör man samtidigt på ett akutsjukhus testa resistensen vilket bör gälla även 6 månader senare då P Mirabilis med ciproflooxacin och ceftriaxon inte skapar kors resistens?

Chat gpt Korrekt uppfattat, med några viktiga preciseringar:

### **1. Resistensbestämning vid fynd i öronodling**

Ja — om *Proteus mirabilis* växer fram tydligt från ett öronprov på ett akutsjukhus **ska resistens alltid testas**, särskilt eftersom bakterien är känd för att utveckla resistens mot flera antibiotika.
Det gäller även vid lokaliserade infektioner som öron, sår, urin, eller luftvägar.

---

### **2. Stabilitet över tid (6 månader)**

Resistensmönstret hos *P. mirabilis* **kan vara relativt stabilt** under en kortare period **om det rör sig om samma stam**, men:

* bakterien kan snabbt förvärva plasmidburen resistens, särskilt vid upprepad antibiotikabehandling.
* därför **bör nytt resistensprov tas** vid varje nytt kliniskt skov, särskilt efter flera antibiotikakurer.

---

### **3. Korsresistens**

* *P. mirabilis* är **inte känd** för korsresistens mellan **ciprofloxacin (fluorokinolon)** och **ceftriaxon (cefalosporin)** eftersom dessa verkar via helt olika mekanismer:

* Ciprofloxacin → blockerar DNA-gyras/topoisomeras.
* Ceftriaxon → hämmar cellväggssyntes.
* Dock kan vissa stammar ha **multiresistens** via bredspektrum-β-laktamaser (ESBL), vilket ger motstånd mot ceftriaxon **och ibland även mot andra grupper indirekt**.

---

### **4. Slutsats**

* Ett akutsjukhus **ska alltid resistensbestämma** *P. mirabilis* vid kliniskt relevanta fynd.
* Ett resistensmönster från ett öronprov **ger rimlig vägledning några månader framåt**, men **ny odling bör tas** om infektionen kvarstår eller återkommer — särskilt efter behandling med ciprofloxacin eller ceftriaxon.

Vill du att jag sammanställer vilka resistensmönster *P. mirabilis* oftast har i Sverige (t.ex. vanlig känslighet och naturlig resistens)?

Jag: Hur hämtar jag ut det labb svaret då det bara står i en hus läkarjournal" proteus mirabilis känslig för ciprofloxacin"

Man skickar förfrågan till VC vilket jag gjort nu.
Hej,
Jag önskar få en kopia av det fullständiga laboratoriesvaret från mikrobiologen gällande öronodlingen där Proteus mirabilis påvisades i prov från 4/6-2025
Jag vill ha hela originalsvarsdokumentet med resistenslista, analysdatum och metod (t.ex. diskdiffusion eller VITEK). Mvh Lars Schnell